Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’224
Fjäderklädnaden är i allmänhet vek, mer eller mindre
tät, vanligen åtliggande, men under vissa förhållanden
pösande såsom hos ugglorna. Färgteckningen är spräcklig af
svart, brunt ocli grått, utan alla praktfärger; karakteristiska
för alla till slägtet hörande arter äro derjemte de längs
öfre kroppsdelarne löpande, smala, ljusa banden. Ehuru de
rugga tvenne gånger om året är sommardräkten knappt skild
från vinter drägten, som blott är mindre glänsande; äfven äro
könen lika tecknade och honan vanligen något större än
hanen. De unga i sin första drägt likna äfven de gamla.
Arterna af detta slägte fortplanta sig uti norden och
den tempererade zonen, men tillbringa den kalla årstiden
uti sydligare länder. 1 allmänhet älska de sumpiga trakter;
några lefva dock endast i skogarna, der de uppsöka lägre,
fuktiga ställen, andra åter uppehålla sig på kärr och
sumpiga ängsmarker, aflägset från skogarne. De äro till hälften
nattliga foglar, d. ä. flyga mest i morgon- och
aftonskymnin-garne, samt under ljusa nätter, men hvila eller söka sin föda
på marken om dagarne; vid annalkande fara trycka de sig
på marken likasom hönsfoglarne och dölja sig sålunda,
hvilket så mycket bättre lyckas, som deras färgteckning visar
en öfverensstämmelse med jorden, der de ligga. Utan att
dertill vara tvungna komma de nästan aldrig om dagen till
öppna fält. Äfven under sina vandringar vår och höst äro
de i rörelse 0111 nätterna; i motsats till de föregående
arterna äro de derunder högst litet sällskapliga och flytta
mest enskildt för sig, någon gång i mindre flockar. Sin
föda, som består af maskar, insekter, deras larver och äfven
ibland af vegetabilier, söka de endast på stilla och
undangömda ställen, oftast under skymningen, då de äfven besöka
mera öppna platser. Deras ytterst finkänsliga näbb och långa
tunga låta dem med lätthet finna sina födoämnen. — Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
