Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’230
trakt af skogen; detta sker om våren och ännu in på
sommaren. Dessa morkull-sträck eller drag hafva lemnat
vännerna af jagt ett godt och särdeles nöjsamt tillfälle att visa
prof på sin färdighet att fälla fogeln i flygten. Konsten att
på marken finna den nedskjutna morkullan är dock ofta
större, än att träffa den med skottet. Emellertid bör detta
skytte icke utöfvas på våren, om man vill spara på foglarne
för framtiden; rnorkullan är också numera fridlyst hos oss
denna tid.
Man bedrager sig lätt vid bedömandet af den fart
morkullan har under flygten, ty han flyger ganska skarpt, ehuru
det ej så synes. Det läte han derunder låter höra är ett
knorrande knort knort knisp eller ort ort pissp; de första
ljuden äro långdragna näsljud, det sista kort och klingande *).
Skrämda låta de stundom vid uppflygandet höra ett svagare,
hest katsch., men stadda i nöd ett schätsch, dock icke alltid.
Under den tid honan rufvar äggen är hon öfvergifven af
hanen, men sedan ungarne framkommit och lemnat boet,
infinner sig familjefadren åter. Så länge ungarne ännu äro
späda visa föräldrarne dem mycken ömhet och om de
ofredas flaxa de gamla foglarne så nära omkring, att man hvarje
stund tror sig kunna taga dem med händerna, hvilket likvisst
icke lyckas; ungarne hafva under tiden fått tillfälle att ganska
väl gömma sig. Enligt flere iakttagelser skola föräldrarne
ibland vid påkommande fara bortföra dem en och en,
hållande dem under flygten antingen mellan näbben och halsen
eller mellan fötterna.
Man har ansett, att morkullan skulle lägga tvenne kul-
*) Detta läte har förskaffat fogeln dess finska benämning
kyntö-Hntu, hvilket den bär i Kuopiotrakten; det föregående knorrande ljudet
betecknar plogskalmarnes knarrande vid plöjandet, det sista, korta och
skarpa åter att ploggaffelns jernspetsar stött mot en sten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
