Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
På marken vandra de uppräta, med svagt böjd hals, men
under flygten utsträckes den rakt fram. Fortplantningstiden
pläga de på ett egendomligt sätt klappra med näbben och
frambringa sålunda ett läte. Om nätterna hvila de på träd,
klippor, höga tak och andra dylika ställen, der de äfven
bygga sina nästen. I de flesta länder der de förekomma
fredas de af innebyggarne och blifva då mycket tama.
Ciconia alba Briss. Hvit stork, Yalkea haikara.
Tuonen kurki *).
Artm. Helt hvit med svarta vingar; framhalsens fjädrar
förlängda; den nakna huden omkring ögonen svart; näbb
och ben röda.
Längd: (utom näbben) 3 fot 1 till 2 tum; vingbr. kring
7 fot. — Ardea ciconia Linn.
Beskrifning. Gammal fogel. Näbben cinnoberröd,
omkring 7 tum lång, benen af samma färg, med ända till 8
tum höga tarser; iris brun. Samtliga vingpennor, deras
stora täckare jemte de bakersta skulderfjädrarne rent svarta,
hos mycket gamla foglar med grönaktig metallglans. Hela
öfriga fjäderklädnaden hvit, med svag, gulaktig anstrykning.
Fjädrarne på framhalsen samt på kräfvan mycket förlängda
och spetsiga. — Honan är betydligt mindre än hanen, men
af samma färgteckning som denne.
Ungfoglarne hafva endast blekare färg på näbb och ben.
Dundrägten är gråhvit; näbb och ben gulgråaktiga.
Hvita storken tinnes utbredd i mellersta Europa ända
från norra Frankrike, de mindre bergiga delarne af Schweiz,
Ungarn och södra Ryssland, samt häckar mot norden ännu
*) Denna finska benämning härledd af toone-kurg i estniskan före
slås af Doc. JKrohn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
