Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
ruggningstiden jagas samt i stor mängd slås ihjäl med käppar.
Länge var detta allt hvad man trodde sig känna om fogelns
fortplantning, hvarföre man ännu i våra dagar ’) ofta upprepat
notisen utan att motsäga den. loke desto mindre måste den hero på
någon förvexling och det af följande skäl: l:o enligt alla nyare
tillförlitliga uppgifter förläggas fogelns häckningsställen allt högre upp
mot norden. 2:o i de närmast bredvid liggande länderna (det inre,
af Finland och lappmarken samt i Sibirien) är fogeln fullkomligt
obekant oeh funnen endast på vissa ställen under genomresan. 3:o
Lepechin anför sina uppgifter om kläckningen påtagligen blott efter
hörsägen; han vistades nemligen i dessa trakter år 1771 endast om
hösten och vintern 2) samt erhöll troligen då, under höststräckningen
sina exemplar af denna art, hvilken han likvisst ganska väl
beskrifver under namnet Anas Canadensis och igenkänneligt afbildar.
4:o också Middendorf, som senare återfann arten vid Archangel,
vistades der endast den 17—26 juni och efter den IS sept. n. st.3),
således under fogelns sannolika sträcktid, men andra forskare, som
uppehållit sig i trakten om sommaren4), omnämna arten alldeles
icke. 5:o Pallas 5) säger ej heller, att arten skulle häcka i nämnda
trakt, utan citerar ur Lepechins arbete (1. c.) endast följande: „in
maritimis borealibus circa mare album et ad oram oceani
septen-trionalis observata et specimina relata fuerunt a cel. Lepechin; in
Sibiria nunqvam obvia et plane ignota". — Lepechins uppgift om
kläckningen måste således hänföra sig till någon annan gåsart, som
innebyggarne icke åtskilt till namnet — troligen Anser arvensis,
som i dessa trakter bör finnas häckande. Det synes föga antagligt,
att en fogel, som för hundrade år sedan förekommit här ymnigt, nu
skulle hafva trängts undan så långt, uti ett land der kulturen under
samma tid knappast gjort något anmärkningsvärdt framsteg.
Såsom redan af det ofvansagda framgår, förekommer
denna art i vårt land blott vid ishafvets och finska vikens
1) Nilsson Sk. fn. 1835 och 1858. Yarrell Brit. birds, III 1856
s. 168. Westerlund Skand. ool. 1867 sid. 157. Holmgren
Skandinaviens foglar s. 1069. Malmgren 1. c., s. 400. Malmberg Suomen
eläi-mistö 1872 s. 124.
2) Lepechin 1. c. Bd 1 företalet.
3) Baer et Helmersen, Beiträge zur Kenntn. d. russ. K. VIII,
sid. 237 (Baer).
4) Lilljeborg, Blasius, Meves, Hofman. — Goebel (Journ. f. Orn.
1871 sid. 20—26) träffade den vid Ustjug i maj månad år 1864, således
äfven på flyttning norrut.
5) Zoogr. rosso-asiat. II s. 230.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
