Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
10. Anas qverqvedula Linn. Arla.
Artm. Den smala näbben längre än underbenet, obetydligt
bredare i spetsen, med temligen bred afrundad nagel
och tänderna synliga utom käkkanten; v ingpenn spolarne
under alla åldrar hvita hos begge könen; stjertpennorna
lå. — (Undersl. Cyanopterus EytonJ.
Hane om våren: främre kroppsdelarne bruna med
svartaktiga tvärband; hjessan svart, ett hvitt band öfver ögat till
nackens sidor; kroppssidorna vattrade på hvitaktig botten;
gumpen och stjerttäckarne mörkfläckiga på ljus botten;
ving-täckarne ljust blågråa, spegeln grön, de bakre
skuldeifjädrarne svarta och hvita, bågböjda.
Hona: på ljus rostgulaktig botten fläckig af svartbrunt,
inunder hvit; vingspegeln brun.
Längd: hanen 1 f. 3y2 t., vingbr. 2 f. 2 t.; honan
mindre.
Anas qverqv. L. och circia L.; Qverqvedula circia l. Steph.
Benämningar. Såväl i Sverige som Finland är det
egentligen krickanden, som af allmogen kallas à?*ta, eller
också göres dem emellan ingen skilnad. Finska: räkkäsuorsa
(Kumo elf) och pikkusuorsa (Hvittis) enl. Lydén;
vaaliasiipi-sorsa C TF. Nyldr); Malmberg kallar deri heinätavi.
Beskrifning. Näbben hos denna art skiljer sig från den
följandes genom betydligt större nagel, som är mindre
hastigt nedböjd i spetsen och tydligt markerar sin större längd,
då man betraktar näbbens öfre profil: hos krick-anden
bildar samma kontur en nästan i ett sammanhang gående linea,
nageln inberäknad; äfven ofvan ifrån sedd har näbbspetsen
hos den sistnämnda en tvärt afrundad form, men hos årtan
en något utdragen, derigenom att nageln icke är så hastigt
nedböjd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
