Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
exemplar, yngre foglar och honor, förvillat sig längs floderna
inåt kontinenten ända till Tyrolen, Schweiz och Provence.
Med undantag af de innersta delarne af bottniska och
finska vikarne finnes eidern längs alla våra hafskuster, ehuru
aftagande i antal, emedan den nästan öfverallt är utsatt för
en skoningslös äggplundring och annan förföljelse. — Vid
våra submarina kuster finnes den talrikast i sydvestra
skärgården. På Åland, der fogeln något fredas, förekommer den
ännu temligen talrikt, i mindre grad uti hela sydvestra och
södra kustens yttre skärgård, ännu något öster om
Helsingfors (M. v. W.); ruggningstiden vistas här stora flockar uti
yttersta hafsbandet. Deremot finnes fogeln ej mer uti
Wiborgs skärgårdar, och är derföre allmogen fullkomligt obekant
enligt hr K. Järnefelt: någon enda visar sig ännu så långt
ostligt som i Nykyrka, men häckar aldrig. — Längs
vestkusten åter finnes den allmänt i Euraåminne (Lydén), vid
Björneborg (Grönf’.), till mindre antal (enligt hr Rösing, jg.
fb. tdskr.) på de yttre skären i socknarne söder om Wasa, i
hvars skärgård fogeln ännu förekommer ganska allmänt samt
häckar (Bodén); norr derom finnes den ställvis talrikare
(Alcenius), till ringa antal ännu vid Kronoby 13 mil norr
om Wasa (Herpman, jg. fb. tdskr.), samt i Larsmo kapell
(Hellström), d. v. s. så långt norrut, som skärgård finnes;
längre uppåt längs kusten är den icke bekant, ehuru
möjligtvis någon individ kan komma ända dit. — Vid våra
is-hafskuster är den mycket allmän i fjordarne närmast norska
finmarken (Malm),både häckande och
öfvervintrande*)(Schrader). Från lappska halfön anför Middendorf (1. c. sid. 257)
särskildt Kolavikens sidobugter vid öarne Toross och Myss
selenij såsom bekanta häckningsplatser, hvaremot fogeln till
*) Jfr underarten F. molliss. thulensis sid. 43S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
