Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
Den på Spetsbergen häckande eidern är något olik vår och kan
här lämpligtvis anföras såsom en geografisk varietet af den förra:
b) Fuligula mollissima var. thulensis Malmgr.
Till färgteckning lik hufvudarten, men till kroppen mindre med smalare,
kortare och vid roten lägre, ofvantill mer tillplattad näbb.
Näbben från spetsen till ansigtets sidosnibbar 1 ’/2 t., till spetsen af
näbbens pannsnibbar 23/4-3/5 t., af pannans fjäderklädda snibb 2 t.,
näbbens höjd vid den sistnämndas spets "/s t. (Malmgren, K. Y. A. Öfv.
1864 sid. 400 och Journ. f. Orn. 1865 sid. 396).
Ännu känner man ej hvar denna form har sina vinterstationer;
förutsatt att den icke öfvervintrar på hafvet vid Spetsbergen måste den
väl till vintern draga sig till Finmarken, vare sig att den stannar här
eller flyttar vidare; i sådant fall synes det icke vara omöjligt, att den
besökte vår norra kust och möjligtvis funnes bland de skaror, som yppas
här om vintern (se sid. 434).
Aum. Det skulle troligen icke sakna intresse att närmare ge akt på de
eidrar, som vistas i finska viken om våren och hösten, särdeles i
dess ostligare delar. De individer, som häcka vid Ishafvet längst i
öster (t. ex. Novaja Semlja) måste nemligen öfvervintra antingen vid
Rysslands norra kust eller på Hvita hafvet, eller också i likhet
med prakteidern kanske till ringa antal komma till finska viken, i
hvilket fall de måste draga sig ännu längre till Östersjön för att
öfvervintra. Skulle nu möjligtvis Novaja Semljas eidrar (såsom
fallet är med dess sädgäss) visa en afvikelse från våra, analogt med
de Spetsbergska, så borde sådana exemplar någongång stå att fas
vid vår sydkust. Nov. Semljas eidrar äro hittills icke noggrannt
undersökta och intet exemplar i våra samlingar antyda någon sådau
olikhet, men vid Östersjöns mynning har man deremot erhållit
individer, som stå de Spetsbergska ganska nära (Brehms underarter),
och hvilka antagas häcka på Island, Grönland och andra öar i
ishafvet. Måhända härstammar någon från nämnda ö och har då
passerat längs finska viken. — Detta endast såsom en förutsättning
och ett memento för våra fogelkännare.
Fuligula spectabilis (Linn.). Prakieider.
Artm. Näbben hos hanen försedd med en hög, hoptryckt
höggul knöl; de fjäderklädda snibbarne på näbbens sidor
sträcka sig lika långt som snibben från pannan och
upphöra innanför näsborrarne; cle inre vingpennorna
bågböjda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
