Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
och de större vingtäckarne; armpennorna hvita med en grå
fläck längs midten. Stjertpennorna ljust askgråa, mot spetsen
med mörka tvärband och hvita spetskanter. Kinderna, strupen,
halsen och bela underlifvet hvita. F. M.
Begge könen äro lika, honan något mindre än hanen.
Dundrägt. Alldeles späda ungar hafva röd näbb med
röd spets, något större med ljust hornfärgad spets; fötterna
likfärgade (17 juni 1872 Klåfskär, Sievers). En unge hade
dunet nästan öfverallt hvitt, isynnerhet undertill; ofvan samt
omkring halsen är det vid roten svartgrått, genomskimrande
i små oregelbundna fläckar; på vingarne en svag rostgul
skiftning. En annan hade öfverallt på den ljusgråa
grundfärgen ofvan tydlig rostgul anstrykning, något äfven på
underlifvet. Hos en tredje börja de rostfärgade fjäderspetsarne
på skuldrorna samt vingpennornas spetsar att sticka fram
(d. 5 aug. 1872, Kyrkslätt). F. M.
I Europa har skräntärnan tvenne stamhåll, Östersjön
och östra Medelhafvet. Inom det förstnämnda innanhafvet
häckar den spridt längs de yttre skären och finnes i
Danmark i stora kolonier, men förekommer icke mer vid Norges
och sällan ända vid Hollands kuster; härifrån flyttar den
mest längs kusterna af vestra Europa, mycket fåtaligt genom
det inre, och är funnen ända vid Senegal. — Vidare häckar
arten omkring Svarta hafvet och Grekland samt skall finnas
i mängd vid Kaspiska hafvet *); från detta område torde
fogeln flytta till Egypten och Nubien. Arten anföres ända
från södra Afrika och nära beslägtade former finnas äfven
i östra Sibirien; i N. Amerika finnes den äfven.
*) Emellan formerna uti dessa båda områden uppgifves en viss
olikhet förefinnas; den sydliga, St. caspia Brehm, skall hafva mera
bländande hvit färg, mer urringad simhud och större näbb än vår form,
St. balthica Brehm. — Pallas uppger, att arten skall förekomma också
vid Obflodens utlopp i norra oceanen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
