Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
gen heit och hållet hvit, med antydning af ungdrägtens rostgråa fläckar
på några af skulderfjädrarne, vid vingkanten samt på vingens af andra
Qädrar betäckta ställen; tydligare spår af dylika fläckar finnas på
bakryggen ocli öfre stjerttäckarne, äfvensom på infanet af de yttre
stjertpennorna och de längre undre stjerttäckarne. Äfven handpennorna äro
helt hvita med hvita spolar. Uti zool. museum finnes en yngre, också
nästan alldeles hvit fogel, men af normal storlek, äfvensom en märkbart
robust (nästan som den ofvan beskrifna), men normalt tecknad fogel
i tredje eller fjerde året. — Utg. vågar för närvarande icke uttala annat
än en misstanke derom, att dessa exemplar icke vore endast urblekta *),
utan i sjelfva verket kunde höra till någon af de ännu icke utredda
former, som man velat särskilja under namn af L. gigantens och
gla-cialis Benicken (arcticus Macg., Bp.), hvilka skola utmärkas genom
ljusare färg, särskildt i ungdrägteu, hvita handpennor och en afvikande
storlek, samt skola häcka ännu högre upp i norden än hufvudarten.
(Jfr Bruch J. f. O. 1853 s. 101, Blasius J. f. O. 1865 s. 381). Stadda
på vinterftyttning hafva sådana anträffats på flere ställen i Europa.
Denna art är den största bland våra måsfoglar. Såsom
häckfogel tillhör den öarne och de yttre kusterna omkring
norra ishafvet såväl i gamla som nya verlden, den finnes
nemligen vid Taimyrlandet, Novaja Semlja, norra Ryssland
och Skandinavien, Spetsbergen, Island och Grönland;
sydligast går den i Norge. — Arten flyttar utmed samma hafskuster,
öfvervintrar redan vid Finmarken, samt kommer också från
Hvita hafvet till finska viken och norra Östersjön;
någongång besöker den ännu England och tyska samt franska
kusterna, ytterst sällan går den här inåt landet. I Amerika
flyttar den också utmed de atlantiska kusterna.
Hos oss kläcker den endast vid öppna ishafvet; om
vintern förekommer den såväl derstädes som någongång uti
sydligare delar af landet och regelbundet vid finska viken.
Enligt Schrader och Malm kläcker den talrikt vid kusten
närmast norska gränsen; österut förekommer den också, men
aftager småningom till antal vid mynningen af Hvita hafvet,
der den icke mer finnes talrikt (Lilljeb.), utan enligt Mid-
*) M. v. Wright (Helsingforstraktens fogelfauna sid. 60) antager
dem vara sådana och förbiser alldeles kroppsstorleken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
