- Project Runeberg -  Bidrag till Kännedom af Finlands Natur och Folk, utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten / Tjugondeandra Häftet /
596

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

596

hafven, i södra Sibirien, Baikaltrakten och Amurlandet samt vid Ochotska
hafvet och i Kamtschatka, Den visar sig ännu längs Wolga (Meves) och
år 1869 anträffade Meves nyssbeskrifna fogel den 7 aug. vid Dwina samt
såg ännu andra från Archangelska viken. „Det är ej osannolikt, att
denna mås förekommer allmännare vid Archangelska viken, eller
särskildt vid klostret Solovetsky, der inånga större måsar skola häcka;
tiden tillät ej att besöka dessa trakter" (Meves). — Skulle fogeln
verkeligen häcka i dessa nejder så vore det ingalunda omöjligt, att den kunde
ertappas någongång också hos oss.

Då det således ännu icke är utredt hvilken form af gråtruten,
som häckar vid Hvita hafvet, torde det tillåtas utg. att framkasta
ytterligare en förmodan, som likvisst är grundad endast på en
sammanställning af tvenne uppgifter, icke på något exemplar. — I norra Asien skall
förekomma *) en gråtrut, betecknad med namnet L. borealis Brandt,
som liknar, men är betydligt större än den vanliga. Skulle denna (i
likhet med L. glaucus) sträcka sig längre vesterut eller helst flytta längs
hafskusterna, liksom så många arktiska sjöfoglar, så skulle den
sanuo-likt komma till Hvita hafvet och finska viken. Ett skäl för denna
förmodan har man uti en uppgift af Benicken **), att de gråtrutar, som
tillbringa vintern i Östersjön, hafva omkr. tre tum större kroppslängd än
de, som öfvervintra vid Nordsjön. Åtminstone kunde detta gifva
anledning att närmare uppmärksamma arten vid Hvita hafvet samt under
våren och hösten vid finska viken.

30. Larus canus Linn. Fiskmås.
Ralaiokki, kalakaja.

Artm. Gamla foglarne hvita med askblå mantel;
handjien-norna temligen långa, svarta med hvita s]ietsfläckar,
de två yttersta med ett hvitt tvärhand; yngre foglarne
gråbrunt fläckade, med helt svarta handpennor.
Näbben (1V4 tum) och tarsen (2 tum) temligen svaga, den
senare längre än mellantån.
Längd l7l/2 tum. — Laroides Brehm.
Benämningar. Svenska: fiskmås, måsa (Åland); kix-

*) Bruch, Monograph. Übersicht d. Gatt. La rus, Cab. Journ. f.
om. 1853 sid. 101.

**> Benicken, Beiträge z, nord. Zool. (Isis 1824, sid. 885).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:45:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bkfnf/22/0626.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free