- Project Runeberg -  Bidrag till Kännedom af Finlands Natur och Folk, utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten / Tjugondeandra Häftet /
676

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

676

Ungfoglarne hafva endast hälften så hög näbb, med nästan
släta sidor; benen äro orent gulröda. Fjäderteckningen är
lik de gamlas men hufvudets sidor mörkare.

Dundrägt. Hufvudet halsen och öfre kroppsdelarne
matt brunaktigt svarta, bröstet och underlifvet hvita;
näbben liten och låg, nästan såsom hos grislan. Naum.

Lunnefogeln tillhör de kuster af ishafvet, hvilka gränsa
intill Atlantiska hafvet*); den häckar nemligen vid Sibiriens
vestra kuster, Novaja Semlja, på Spetsbergen och i stor
mängd på Finmarkens fogelberg, sällsyntare nedanför
polcirkeln i Norge, Bohuslän, samt vid norra Skottland, på
Island, Färöarne och vid nordvestra Amerika. — Mot
vintern kommer den oftare till sydliga delarne af Nordsjön
och går ända till Frankrikes vestra kuster.

Inom vårt område finnes den regelbundet viel norra
kusten och kommer endast tillfälligtvis derifrån till andra
delar. — Middendorf omtalar, att den häckade i kolonier
vid Wardö, Hornö och Renö i vårt områdes nordvestra
gränstrakter, men vid hans besök 1840 blifvit nästan
utrotad; Schrader återfann den på samma ställe vid Wardö uti
omkr. 50 par och 1856 skall den enl. A. E. Nylander
funnits der i massa. Ostligare träffade Middendorf arten ännu
vid Ainowska öarne vester om Ribatschi, men icke längre
bort; Lilljeborg deremot fann arten i slutet af juli 1848
vara ganska allmän vid Schuretskaja. Inåt Hvita hafvet
häckar fogeln icke veterligen **). För öfrigt äro endast en-

*) Vid de mot Stilla hafvet gränsande delarne finnes en
närstående form, M. corniculatus.

**) Pallas säger visserligen: „copiosissima circa Colam et in mari
albo"; föga nog lärer arten häckat ens då för tiden inom Hvita hafvet,
utan torde de iakttagna flockarne varit stadda på flyttning; så tolkar
äfven Middendorf uppgiften.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:45:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bkfnf/22/0706.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free