Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
och söder löpande floderna; den motsatta linien ab—bc går
åter långsmed Arabiska och Adriatiska vikarna, ab—bc
långsmed Afrikas SO-kust o. 8. v. Men deras hufvudbetydelse
visar sig dock först med afseende på de egentliga geologiska
förhållandena, såsom jag längre fram skall söka närmare
ådagalägga.
Såsom man finner kan man genom de tre enklaste
formernas zonlinier i det reguliära systemet uttrycka
grund-linierna i jordytans orografi, hvilket mycket synes mig tala
för den reala betydelsen af detta betraktelsesätt. Vid
närmare ingående i detaljer äro dock äfven andra former
nödvändiga, dock företrädesvis de enklaste. Här kan dock vara
tillfyllest att betrakta polerna af tetrakishexaëdern a*b med
afseende på några af de zonlinier, som förena dem med de
förutnämnda.
Betrakta vi de linier, som förena de på eqvatorn liggande
tetrakishexaëderpolerna med nordpolen c, så finner man linien
c—äbs (0° 26’ long.) gå långsmed Grönlands vestra kust öfver
Island*) och Ganariska öarna samt begränsa Afrika i öster;
linien c—äb8 (8° 34’) utgör den östra gränsen för Eurepa,
*) Denna linie öfvensstämmer med afseende på Island fullkomligt
med den af Th. Kjerulf (Islands Vulkanlinier, Christiania Morgenbladet
1875 K:o 164 B) anförda vulkaniska N—S-linien, som går från Krafla
till Öraefa Jökull, samt afskäres i närheten af de nämnda vulkanerna
eller vid polen sbt (65° 54’ lat) af zonlinien 5—bt C5, som lutar mot
K—S-linien N 65° 28* O, och således går nära parallelt med den af
Ejerolf s. k. Heklalinien (N 60° O), den andra af de två stora
vulkanlinier, som på Island visa sig alternativt vara i verksamhet (1. c.). Att
den skilnad af 5°—6°, som här förefinnes, icke är af någon betydelse inses
lätt, då man tar i betraktande, att dessa vulkanlinier likasom andra
orografiska och stratigrafiska linier äro underkastade lokala
modifikationer, och sålunda endast approximativt kunna uttryckas. Den regel,
som man i allmänhet kan uppställa, att det är de från axlarnas äud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
