Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
sträckningen samt långsmed Himalajas hufvudsträckning vidare
conformt med längdriktningen af Nya Guinea samt de NO
derom belägna Salomons öarna i vestra Australien, ab—
a*c går långsmed nordliga delen af V estindiens östra kust,
vidare långs Jangtsekiangs hufvudsträckning, utmed Koreas
och Nippons sydl. kuster samt sedermera utmed Sandwichs
öarna. a2b — ac går långsmed sydl. delen af Yestindiens
östra kust och den Ostsibiriska i NO strykande
bergsträck-ningen till Behrings sund, samt sedan långsmed Nordamerikas
vestra kust till Sydamerikas sydligaste spets, a—bc^ går
utmed Asiens östra kust samt sedan långsmed Klippbergen
i Nordamerika. — Dock det skulle föra alltför långt att vidare
i detalj anföra zonliniernas betydelse i orografiskt hänseende.
Man får den bästa föreställning härom genom att uppdraga
dem medelst tråd på en glob eller ock på en globkarta i
stereografisk polarprojektion.
Af icke mindre betydelse i orografiskt hänseende än
dessa zonlinier äro sjelfva polerna, i det man nämligen finner,
att de i allmänhet motsvara orografiska knutpunkter eller
bergcentra, hvarifrån bergskedjorna utlöpa, motsvarande de
ifrån polerna strålformigt utlöpande zonlinierna. Följande
data m& tjena som bevis härför.
I Europa äro de två förnämsta polerna bc (27°; 45°)*)
och bc* (27°; 63° 26r) belägna invid midten af de trenne
förnämsta bergskedjorna Alperna och den Skandinaviska
fjällryggen. Den förra belägen nära Milano utgör en
utgångspunkt for kust- eller bergsträckningar: åt SY (den franskt—
spanska medelhafskusten), åt S (Corsika—Sardinien), åt SO
(Apenninerna), åt NO (Tyroler Alperna) m. fl. i ötverens-
*) Af de inom parenthes satta gradtalen utmärka det första ortens
laogitad (£r. Ferro) det andra dess latitud.
id
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
