Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Den sistnämnda linien (ab—bacö) hör till samma system
som ab—bc3 d. ä. den går ungefär parallelt dermed genom
sydvestra Finland öfver polerna a4bl4C25, aab8c15 och ab6c10
(38° 19’; 62° 59’). Till samma system hör äfven den östra
conformt med skiffersträckningen gående linien a2b5c10—
ajb^Cao. Sammanbinder man den sednare polen (45° 26’;
64° 29’) med den förutnämnda polen abAc10, så erhålles en
till äb-systemet hörande linie, och likaså genom
sammanbindning af polen a*böc10 (48° 48’; 61° 42’) med; a^c^
(40° 14’; 59° 48’), skärningspunkten mellan abc—bc^ och
äb9—ab8c6, en annan äb-linie, som går öfver södra delen af
Hangö-åsen conformt med den allmänna strykningsriktningen
hos gneisen söder om denna ås samt vidare öfver
sträckningen af Saima-strandås, i det den begränsar det Wiborgska
rapakivigranitgebitet från det södra gneisgranitgebitet.
I allmänhet bör dock noga märkas, att dessa linier icke
hafva betydelse så mycket med afseende på deras absoluta
som icke mer i anseende till deras relativa läge eller deras
strykningsriktning. Ty likasom man vid betraktningen af de
kristallografiska förhållandena axlarna, kanterna och planerna
hos de i naturen förekommande kristallerna egentligen har
att fästa sig blott vid deras inbördes läge, så måste detta
äfven gälla vid kristallografins tillämpning på geologin. Men
likasom man i den rent theoretiska kristallografin d. ä.
vid betraktningen af de 8. k. ideala kristallerna abstraherar
ifrån de oregelbundenheter, som kristallerna i naturen äro
underkastade, så måste man äfven i den kristallografiska
geologin betrakta saken idealt d. ä. betrakta zonlinierna icke
blott såsom antydande vissa riktningar utan såsom verkliga
till sitt absoluta läge bestämda linier, så mycket mer som
de äfven i detta afseende kunna hafva en verklig, reel
betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
