Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
9 ab. abc* i glimmerskiffer från Tohmajärvi.
10) ab. abc* med glasig fältspat fr&n Vesuv.
11) ab delvis i oscillatorisk kombination med ab2cs i
kalk-och tafelspat från Banat
12) abc* t. e. d. med små ytor af ab i gneisgranit från Åbo.
13) abc* t. e. d. med ab och standom ab*Cg i
pegmatit-granit från Helsingfors.
14) abc*, stor kristall i en liten pegmatitgång vid Kristinestad.
15) abc* med små ytor af ab i pegmatitgramt fråu Tammela.
16) abc* dels med dels utan ab i granit från Fahlun.
17) abc* i turmalingranit från Connecticut
18) abc* i grofkornig granit från Kesälaks i Pyhäjärvi.
19) abc* i granit från Alabaschka (Kokscharow).
20) abc* i granulit från Miask (Bose).
Denna sammanställning utvisar i sjelfva verket, att i
allmänhet taget grundformen företrädesvis förekommer hos
enstaka kristaller invuxna i sedimentära eller från sedimenter
metamorfoserade bergarter, hvaremot de sekundära anträffas
hos i grupper stälda kristaller eller förekommande i kontakt
med andra kristaller. Man kan således häraf sluta, att då
en kristall bildas oberoende af yttre inflytelser, så uppträder
den i den primära formen, hvaremot, så snart inflytelsen af
andra kristaller gör sig gällande, andra sekundära former
uppstå. Denna slutsats använd på den supponerade
pyrit-kristallen i jordens inre leder således till det antagande, att
denna, efter att till en början, så länge den var fullkomligt
isolerad, hafva företett’ grundformens, hexaëderns
molekular-8truktur, d. ä. en tillvexning parallelt med de tre
hexaëder-ytaxlarna, måste, sedan den uppnått det, äfvenledes i
kristallisation befintliga yttre silikatomhöljet, influeras af detta
och antaga andra former närmast ab*, såsom man af ofvan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
