Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
återstår det att närmare söka visa på hurudant sätt en sådan
inverkan kan tänkas hafva försiggått.
För detta ändamål skola vi återgå till betraktningen
af den telluriska kristallbildningen, hvilken såsom ofvanför
blifvit visadt enl all sannolikhet i sin inre del är af rent
metallisk natur, företrädesvis jern, i sin yttre del åter
hufvudsakligen utgöres af jernkis (pyrit). Vi stannade vid ytornas,
eller rättare polernas bildning. Betrakta vi nu det sätt, på
hvilket af de primära polerna, representerande grundkrafterna,
sekundära uppkomma, så finna vi att detta i allmänhet sker
genom en sammansättning af de primära. Så t ex. kan, uti
den hos pyriten så vanliga kombinationen ab*. a. abc. ab*Cs*),
abc härledas antingen af a + b + c eller ock af a*b + bc* =
a*b*c* = abc, alldenstund hvad kristallernas arttre former
beträffar icke de absoluta talen utan blott förhållandet
dem-emellan har betydelse. Likaså uppkommer ab*Ca antingen
direkt ur b*c +• ac* eller genom upprepad sammansättning
af bc* med abc. På samma sätt uti den af Naumann (Elem.
d. Min, p. 615) anförda för sina zoner intressanta
kombinationen a. abc. abc*. ab*c4. bc* framgår oktaëdern ur
hex-aëdern (abc = a + b + <0 ikositetraëdern ur oktaëdern och
hexaëdern (abc* = abc + c), dyakisdodekaëdern ifrån
ikositetraëdern och pentagondodekaëdern (ab*c4 = abc* 4- bc*)*
För en vid Pitkäranta erhållen pyritkristall af den mera
ovanliga kombinationen a. ab. ab*. abc*. !abc får man
följande härledning för de sekundära formerna: a -|- b = ab,
ab + b = ab*, ab + c = abc, abc + c = abc*. En ledning vid
denna härledningsmethod hafva vi uti den oscillatoriska kom-
*) Här likasom i föregående (orografiska) afdelning användes det
dynamiska betraktelsesättet, icke det molekulära, hvilket sednare, dä
det, såsom här gäller att beteckna sjelfva kristallisationskraften, icke
blott det yttre resultatet deraf eller formen, icke kan ifrågakomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
