Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
oktaëderns, och vidare till rhomdodekaëderns. Dessa poler
blifva na central- eller knutpunkter (attraktions-centra), oeh
från dem kunna likasom från hexaëderpolerna sekundära
strömmar genom sammansättning utgå: sålunda t. ex. ac—bc
af ab—b och ab—c, ab—bcj från ab—be* och ab—c samt
slutligen ab—bcs! från ab—bc^ och ab—c. På samma sätt
uppkomma strömmar i zonen äb—bc ur de i zonkretsarna
äb—b och äb—c löpande strömmarna, vidare äb—bc* ar
äb—bc och äb—c, samt äb—b*Cs ur äb—bc, och åb—bc.
Och sålunda komma vi till de tvenne förnämsta öfver
Finland löpande zonerna àb—bes samt äb—b*^ och kunna
genom de i dem gående elektromagnetiska strömmarna
erhålla en förklaring af de parallelt med dem gående
hufvud-sträckningarna hos de äldsta glimmerförande bergarterna.
Det är naturligtvis i dessa strömriktningar, som
kristallerna företrädesvis måste tillvexa, och i sjelfva verket
finner man, att det är kanterna, hvilka motsvara dessa
ström-riktningar, hvari tillvexten företrädesvis sker. Detta visar
sig såväl hos de på artificiel väg frambragta kristallerna som
hos de i naturen förekommande. Så t ex. är detta
förhållande för koksaltet särdeles karakteristiskt, i det dess
kristaller derigenom förete trattformiga fördjupninger i st. f.
hexaëderjtor. Män finner nämligen hos dem, såsom Knop
(Molekularconstitution und Waohsthum der Krytalle 1867)
närmare visat, en tillvext hos kristallmolekylerna i riktning
af oktaëderaxlarna (normalerna). Vi hafva således här att
göra skilnad mellan de fysiska molekylernas tillvext, som
sker i hexaëderaxlarnas riktning och betingar den
hexaëdri-ska spjelkbarheten, och de deraf sammansatta
kristallmolekylerna, hvilkas tillvext förorsakar de nämnda caviteterna
med trappformiga afsatser. På en af mig i Schweiz inköpt
qvarzkristall visa sig såväl på de prismatiska som de pyra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
