- Project Runeberg -  Bidrag till Kännedom af Finlands Natur och Folk, utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten / Tjugondesjette Häftet /
138

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

138

åt den icke var berättigad. Men dennes iakttagelse att det
specifika värmet bos några kropper varierar med
temperaturen anser Gadolin kunna häntyda pä att äfven alla andra
kroppars specifika värme är underkastad en viss variation,
ehuru den eger rum inom så trånga gränser att den icke
kunnat observeras hos dem alla. Om man antager detta,
så kan man ännu fasthålla hufvudpunkten af den Orawford*
ska teorien: att intet annat värme finnes hoB kropparne
än det som genom deras specifika värme uppenbarar sig.
I detta fall skulle icke de absoluta värmemängderna kunna
representeras genom en af det specifika värmet och det
absoluta gradtalet bildad rektangel utan genom arean af en kurva,
hvars abskissor skulle beteckna de absoluta gradtalen och
ordinatorna det motsvarande specifika värmet. Om genom
en eller annan orsak kroppens form skulle ändras och
dermed äfven dess specifika värme, så skulle då den absoluta
värmeqvantiteten representeras genom arean af en ny kurva.
Gadolin utvecklar icke vidare denna hypotes, som han icke
specielt ville hålla på, då han icke kan hoppas att
experi-mentelt bevisa eller förkasta densamma.

Dessa undersökningar blefvo af den lärda verlden mycket
litet uppmärksammade. Visserligen anför Hällström dem i sin
disputation „De conatis physicorum absolutos caloris gra dus
determinandi", Åbo 1805 och skänker dem det fullaste
erkännande, likasom han äfven, på grund af anstälda
befäk-ningar, anser det högsta sannolika fel, som vidlåder de härur
af Gadolin gjorda bestämningarne af den absoluta
nollpunkten vara mycket obetydligt, under det att gränserna för
Lavoisiers och Laplace* äfvensom Gadolins tidigare värden
(1784) lemna rum för snart sagdt oändligt många, såsom
framgår af följande tabell:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:45:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bkfnf/26/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free