Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
syran och svafvelsyran. Beträffande salpetersyran antog
Gme-Un, föranledd af de mångfaldiga experiment hvilka härom
blifvit anställda, att den visserligen bestode af syre och qväfve,
men anser det icke genom dessa undersökningar hafva blifvit
bevisadt, att utom dessa och värme-ämnet intet annat ämne
i den skulle ingå. Dessa Gmelins tankar förklarar Gadolin*)
vara fullkomligt berättigade specielt af den orsaken, att
salpetersyrans starka kraft (ignea vis) icke annorlunda kan
förklaras. Lavoisier räknade qväfvet knappast till de bränbara
parne, ehuru det i salpetersyran finnes förenadt med syre, på
den grund att det näst de ädla metallerna är den kropp,
som svårast fås att brinna. Qväfvet saknar således
flogiston, cl ä. den fina materie genom hvilken kropparnes
brän-barhet uppkommer. Alla andra enkla bränbara kroppar
utgöres af ett substrat i förening med flogiston. I qväfgasen
ingår Intet flogiston, utan den är endast substratet af en
brän-btr kropp, hvilket är så mycket troligare som den hittills
icke kunnat fås att brinna, om icke lätt antända kroppar
varit med. Att den electriska gnistan oxiderar qväfvet beror
derpå, att detta genom de electriska gnistorna, som äro kulor
af eld (flogiston, ljus-ämnet), erhåller den mängd flogiston,
øom Sr nödvändig för att det skall kunna förena sig med
syret. Men den härigenom uppkomna salpetersyran synes
ämka binda ljus- och värme-ämnena, hvaraf den ignea vis
kommer, som är egen för salpetersyran. Han tillägger dock
att denna fråga bör underkastas de noggrannaste försök innan
den kan anses vara afgjord.
Gmelins åsigter om kolsyran voro följande. Syret bi*
feager visserligen mycket till kolsyrans (luftsyrans Gmel.) al-
*) Dissértatio chentica ammadversiones cel. Omelin in tbeoriam
La-tvmørianam de natura acidi nitrid examinaos. Åbo 1801.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
