Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 ’
Genom dessa försök kommer GadoKn till den slutsatsen
att blodluten, huru den än må vara beredd, innehåller en
konstant qvantitet jern. Hvad dess konstitution för öfrigt
vidkommer så har han ej derom tillräckligt tydligt
uttalat sig, men hans åsigt tyckes dock vara att, vid
kokningen af berlinerblån med alkali i och för beredningen af
blodluten, alkalit derur upptager blodlutsämnet (blåsyran),
hvilken förening sedan ytterligare upplöser en viss, konstant
mängd osönderdelad berlinerblå. På ett annat ställe i sin
afhandling säger han, att blodluten utgör en förening af
blodluts-ämne, alkali fixum och jern, hvilka tillsammans
utgöra en såpaktig blandning och hänga starkare tillhopa än
2 och 2 af dem, huru som helst förenade*). Sjelfva „
blodlutsämnet" anser han ej som en syra på grund deraf att det ej
innehåller syre och ej heller enligt bans åsigt förmår
neutralisera alkalier.
År 1787 inlemnade BerthoXlet till franska vetenskaps*
akademin sin afhandling om blåsyran, som dock icke
publicerades för än år 1789. Häri bevisar ban bland annat att
blodluten innehåller en konstant qvantitet jern och har p&
grund häraf ensam blifvit nämnd såsom upptäckaren häraf**).
Af det föregående framgår likväl att prioriteten af denna
upptäckt tillhör Gadolin, emedan han före Berihollet
offentliggjorde sin undersökning.
Slutligen innehåller föreliggande afhandling det första
framhållande af mått-analysens lämplighet vid qvantitativa
kemiska bestämningar. På grund af de svårigheter, som vid
bestämningen af jern medelst blodlut möta såväl genom den
olikhet i fällningens vigt som kan uppkomma af luftens större
eller mindre grad af fuktighet som ock den besvärlighet som
*) Sv. Vet Akad. Handl. 1788, s. 131 not.
**) Kopp, Gesch. der Chemie IT, 373 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
