Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
icke annat än effekten af partiklarne* elektriska pokuriH
elektriciteten är primära agens i all kemisk verkan, är ljusets
och värmets upphof"*). En jemförelse emellan Berzelii och
GadoUns teorier lärer således, att de båda hvilade på samma
grundtanke om elektricitetens och den kemiska fr&ndekapens
förhållande tül hvarandra, ehuru Göthlin aldrig utbildade
sin theori så i detalj som Berzelius gjorde det och fastfis
äfven skilnader af högst väsendtlig art förefinnas dem emellan.
Men Gadolins teori är äldre än Berzelii, så tül vida att han
redan år 1816, om ej förr, uttalade den. Häraf måste
ovilkorligen följa att Gadolin sjelfständigt kommit till dessa
åsigter och denna teori jemte Sckweigger***) utgjorde de
närmaste, ehuru litet eller alls intet observerade, förelöparne til
Berzelii i kemins utveckling så betydelse fulla system.
Någon vidare granskning af Gadolins teori i dess
enskildheter skulle leda till en onödig vidlyftighet Endast en
punkt torde behöfva ett närmare beaktande, neml. läran om
vattnets konstitution och dermed sammanhängande frågor,
som spela en så stor roll uti teorien för salterna. Såsom
sagdt leddes han på dessa tankar af Bitter, som genom en
mängd omsorgsfullt utförda experimenter hade trott sig kfeima
bevisa, att vattnet genom elektriciteten icke upplöstes i sina
enkla beståndsdelar utan förändrades såsom ofvan är
omtaladt. Denna åsigt delades icke ensamt af Gadolin, äfven
andra såsom Oersteds*) hyllade någon tid densamma och Ritter
var äfven i sjelfva verket en bland sin tids utmärktaste
vetenskapliga förmågor. Om man beaktar dessa förhållanden, så
skall man helt säkert skänka sitt erkännande åt Gadolins
*) B&ruliut, Lårbok i kemin IH 1818, s. 77.
**) Kopp, Gesch. d. Chemie n, s. 93*.
***) Omfà Saml. Skrifter, V, Köbenhavn 1851, s. 17 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
