Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
något dunkla och orediga till dess Geoffroy A. Ä. uti sin
„Table dee rapports chimiquesa kort och koncist framstälda
de lagar om de vigtigaste kemiska processer, som genom
honom och hans föregångare blifvit utredda. Den
härigenom inslagna rigtningen fortsattes af andra, tills det
7br-bern Bergman slutligen bäst och utförligast utvecklade dessa
åsigter. Emellertid gjorde sig småningom känbart ett alR
större behof af kunskap; det var ej nog att känna blott den
ordning i hvilken flere enskilda ämnen ingå förening med en
viss gifven kropp, utan man ville äfven uppdaga storleken af
sjelfva de attraherande krafterna. Detta mål sökte man på
olika vägar att uppnå: bäst lyckades undersökningarne om ^
de* vigtsmängder af ofika kroppar som voro tillräcktiga och
nödvändiga till en ömsesidig mättning; denna riktnings
förnämsta representanter voro Wenzel, Richter och Kinoan.
Men en ny period inleddes ungefär samtidigt genom Bert*
hottet, som visade att kropparnes kemiska frändskap icke
beror blott af deras egeh beskaffenhet utan jemväl af de
vigtsförhållanden i hvilka de vid hvaije tillfälle deltaga i
reaktionen och att derföre antagandet af en konstant frände
skåps ordning måste Öfvergifvas. ShlKgen har dën vidgadè
kännedomen om det nära sambandet emellan elektriciteten och
den kemiska frändskapen tedit till teorier om att hela den
kemiska affiniteten är beroende af elektriciteten, hvifta teorier
i hög grad synes öfverens stämma med dia kända fakta, så
att man kan hoppas att derigenom en dag läran 6m
affiniteten skaH framstå i ökad klarhet. I öfverens stämmelse
med denna öfversigt indelar GadoUn den kemiska frändskap*
lärans utvecküg i fyra perioder, den första omrfattendt
kemisternas försök att bestämma den enkla frändskaps ordningen,
den andra försöken att derjemte finna denaas 4orfek, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
