- Project Runeberg -  Bidrag till Kännedom af Finlands Natur och Folk, utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten / Tjugondeåttonde Häftet /
2

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

då han åter får helsa sina gamla, honom så kärvordna
klippor? Ty han har ej, såsom resenären, kastat blott en helt
flygtig blick på de invid de stora hafsfjärdarne belägna
holmarnes steniga stränder, utan han har äfven sett de
emellan dessa holmar sig slingrande sunden och de här och
der djupt inträngande vikarne, öfver hvilka lummiga björkar
luta sina kronor och bakom hvilka furuskogen i högtidligt
allvar reser sig för att äfvenledes kunna få kasta en blick
i den lugna vattenytans kristallklara spegel. Han har lärt
sig älska dessa holmar, detta underbart skimrande vatten.
Han har lärt sig känna och akta det folk, som bebor dessa
stränder och som i vikarne, sunden och de brusande
fjärdarne hafva sina bästa åkrar och ur dem hemta sin
silverglänsande, sprattlande skörd.

Ju mer man står i beröring med folket i skärgården,
desto mer lär man sig uppskatta det fria, naturfriska och
lifskraftiga element, som finnes nedlagt i djupet af dess sköte
och hvilket afspeglar sig i dess lif, seder och handlingssätt
Ju mer man ser det genom redligt och oförtrutet arbete
tillväxa i välstånd och i lugn och ro njuta frukterna af sina
mödor, gladt och fömöjdt genom den tillfredsställelse
medvetandet om ett väl utfördt dagsarbete medförer, desto mer
ökas intresset för detsamma, desto lifligare önskar man sig
kunna läsa dess lefnadssaga i det förflutnas dunkla bok; — se,
om det alltid fått framlefva sina dagar i lika harmlös, idog
verksamhet; — se, om ovädret, som hastigt uppstod långt i
Jjerran och som mångengång med blod tecknade sin väg,
om det lagt sig till hvila vid stranden af dessa holmar och
skär eller om det med några häftiga ilar omfiägtat äfven
dessa, nu så fredliga bygder. Kort sagt: ju mer vi lärt oss
älska vårt land och uppskatta och värdera vårt folk, desto mer
åstunda vi att lära känna huru lifvet gestaltat sig för detsamma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:45:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bkfnf/28/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free