Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
annan gärd, svaras ja, uppstämmes först en psalmvers, och
sedan denna blifvit sjungen den bekanta Staffansvisan:
(Mel. se Nio 20 af „100 Svenska folkvisor".)
1. Staffan var en stalledräng,
Vi tackom nu så gerna.
Han vattna1 sina fålar fem,
Allt för den ljusa stjerna,
Men ingen dager synes än
Fast stjernorna på himmelen de blänka.
2. Två de voro röda,
De tjente väl sin föda.
3. Två de voro hvita,
De va’ de andra lika.
4. Den femte han var apelgrå,
Den rider sjelfva Staffan på.
5. Innan hanen galit har,
Staffan uti stallet var.
6. Innan solen månd9 uppgå
Betsel och guldsadel på.
7. Staffan rider till källan,
Vi tackom nu så gerna,
Han öser upp vatten med skällan,
Allt för den ljusa stjerna,
Men ingen dager lyser än
Fast stjernorna på himmelen de blänka.
Stugans innevånare hafva härunder hunnit morgna och
kläda sig. De bjuda nu ynglingarne in och undfägna dem
med kaffe eller bränvin. Under skämt och glam uppsamlas
härunder i en medförd påse gåfvor för dansstugorna*)
under julen. Efter erhållen välfägnad begifva de sig åter ut
på trappan, sjunga här ytterligare en visstump såsom t. ex.:
*) = danstillställningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
