Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Afgjordt är likväl att så beskaffade företag och planer i
allmänhet vunnit ringa anklang och spridning i landet, hvarföre
också efter Wijkmans olyckliga slut under en mansålder om dem
intet förspordes, då de under partistriderne mot Gustaf III, af
ett inskränkt antal personer åter upptogos. De npplystare i
landet kunde det icke undfalla att Finland såsom sjelfständig stat,
på båda sidor omgifven af mäktigare, i Öster af en öfvermägtig
granne, ofelbart endast till namnet skulle komma i åtnjutande af
sjelfständighet, att dess ringa befolkning på én vidsträckt yta och
inskränkta tillgångar hvarken skulle medge vidmagthållandet af
ett ändamålsenligt försvar, eller af nödiga beskickningar till
fremmande stater, att dessa beskickningar inom den europeiska
diplomatien skulle vinna föga eller intet gehör, att landet likväl
alltid skuHe bero af fremmande inflytelse, att det väl kunde hafva
alla kostnader och olägenheter af sjelfständighet, men föga något
af dess förmåner. Härtill kom att det med bildningen emottagna
tungomålet lärt dem anse sig såsom en koloni ifrån Sverige, att
familjeförbindelser och egendomars åtkomst genom arf och köp
å ömse sidor om hafvet sammanknöto förbindelsen begge länder
emellan. För folket åter var sjelfva begreppet om sjelfständighet
en okänd sak, och hvarje förändring, som skulle föra det okända
öden till mötes motbjudande. Så framställas åsigterne och
för-hållanderne i landet af en man som, ehuru ägande nära
slägt-förbindelser i Sverige, var här född, här länge lefvat, egde
landtegendom och beklädt vigtiga embeten, och således icke kunde
auskultant i Abo hofrätt, hvilken då höll sina sessioner i Stockholm;
under de följande åren enligt sistnämnda auktoritets förordnande fullgjort
åtskilliga extra uppdrag, 1729 blifvit borgmästare i Brahesfcad, 1733
förrättat häradsting och 1735 lagmansting i Österbotten, samt 1740 blifvit
häradshöfding i Lill-Savolax, hvilken domsaga han förvaltade’ till
Fredrikshamns öfvergång, då han i största hast måste fly och lemna all sin
egendom fienden till sköflings. — Sonen skall blifvit student 1749 eller 1750.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
