Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
fremmande magter till rikets förderf i så lång tid utöfvat på de
af ständeme fattade besluten. Ständernes rätt att besluta om
krig innebar nu icke samma våda, som under den förra
författningen, då de mot konungens vilja genom utländskt inflytande
läto förmå sig till tvenne riksförderfliga krig, emedan den nya
författningen derjemte förutsatte konungens bifall. Men ständernes
samtycke skulle hejda en krigslystnad, hvilken under
suveränitetstiden medfört så olyckliga följder för Sverige, ehuru man af detta
stadgande under frihetstiden haft den olägenhet, att medan
stän-derne öfverlade, fienden fick kännedom om planerne och, styrd
af en kraftfullare regering, var förr rustad än Sverige; såsom
fallet var 1741.
Emellertid hade regementsförändringen i ett nu omstämt de
nyss så motspänstiga ständerne. De visade intet annat än
med-görlighet och förtjusning. Inom 14 dagar reglerades
penningefrågorna, hvilka man förut på 14 månader icke medhunnit; de
utfärdade instruktion för den ifrån statsverket skiljda banken,
beviljade penningeanslag och beredde andra utvägar till afbetalning
af statsskulden, utgörande 60 miljoner daler s:mt, och till
fyllande af en statsbrist af 15 miljoner, samt uppdrogo vidare åt
konungen att om rikets mynt- och finansväsende förordna; och
då Gustaf straxt derpå afslutade riksdagen täflade talemännen uti
sina afskedstal i tacksamhets- och tillgifvenhetsbetygelser, allt på
sätt partimän bruka, att vara stortaliga och dryga, då de
ingenting dervid riskera och deijemte i de tanklöses och enfaldiges
ögon kunna passera för väldiga patrioter, men då faran stundar
nedstämma ton och fasoner.
Ofelbart väckte Gustafs tilltag missbelåtenhet hos
riksdags-koryfeerne och alla dem, som missbrukat sitt riksdagsmannakall
till ett medel att rikta sig med utländska penningar, äfvensom
hos dem, hvilka kunnat hoppas att framdeles komma i tillfälle
att göra det. Hos adeln väckte hkaså förlusten af det inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
