Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
deltagare, derest man icke känt det missnöje som i allmänhet
rådde öfver konungen och kriget, samt varit öfvertygad om det
medhåll man hade att påräkna. Missnöjet uppträdde uppenbart.
„Då i Stockholm Te Deum afsjöngs öfver slaget vid Högland,
syntes många visa en illska, som häldre sett flottans nederlag;
man berättade med fägnad huru de finska cheferne grälade, att
kriget börjat utan ständernes hörande, samt omtalade med lömsk
glädje att Finnarne icke ville erkänna någon fiendskap med
Ryssland. De missnöjde utbredde förskräckelse i Sverige med
sorgfällighet, och bådade redan en lika förödelse, som den hvilken
1719 och 1721 öfvergick svenska kusterne; man hade redan
sett ryska fartyg i skärgården och en uppkommen solrök
härrörde af de af fienden antända skogarne; allmänheten häpnade
och de rättsinnade suckade. De missnöjde skreko öfver ett krig
som var företaget mot Sveriges farligaste granne, talte på det
förgripligaste om konungen, såsom allt det ondas upphofsman;
— att hela armén skulle svälta till döds och Stockholms invånare
förgås af hunger, sedan sjöfarten till Finland blifvit afstängd. Då
man böljade utgifva riksgäldssedlar, sökte de missnöjde på allt
sätt störa deras kredit, och ibland de till proviantens upphandling
förordnade embetsmännen funnos de, som voro nog elaka, att
vilja afskrämma folket från att lemna sina varor mot dessa
sedlar, föreställande dem, att sådant vore en dårskap. Om
konungens person utspriddes de värsta rykten; det försäkrades att han
af de uppburna subsidierna — hvilkas undfående man å andra
sidan alldeles bestridde — på utrikes ort nedsatt stora summor
för enskildta behof, att han ämnade lemna land och rike, för att
i Montpellier tillbringa sin lefnad under vekliga nöjen" *).
I sitt högqvarter i Kymmenegård emottog konungen det
ena sorgebudskapet efter det andra om dessa utbrott af det all-
*) Se Barfod s. 77—86.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
