Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
förblef utan medhåll, samt af den om medlen icke samvetsgranna
konungen *), hvilken uti adelns bela förfarande endast såg en
fortsättning af „arméns demarcher" och en „sammansvuren
ka-bal emot sig och sitt hus" **), med framgång motverkades och
tillintetgjordes. Ansåg man kriget för offensift, hvilket det
åtminstone till formen, om också icke till sitt väsende var, så hade
det varit ståndet värdigt, att uttala sin opinion och sitt ogillande,
men likaså värdigt, att nu, då kriget engång utbrutit, med kraft
och skyndsamhet vidtaga åtgärder till rikets försvar. Ehuru adeln
protesterade emot förenings- och säkerhetsaktens tillkomst,
stad-föstades den icke dess mindre af konungen såsom grundlag, och
rikets styrelse omändrades, i enlighet med densamma, medelst
upplösning af riksrådet och inrättandet af konungens högsta
domstol till handhafvande af justitieärender, hvaremot andra, de
egen-teliga förvaltningsärenderna, skulle afgöras dels i kabinettet dels
i konseljen, dit konungen efter behag tillkallade ledamöter***).
*) Huru han häruti tånkte visar ett samtal med kansli-presidents
sekreteraren von Asp, till hvilken han ibland annat yttrade: »Då man vill
taga något ifrån mig, så får man förlåta, om jag nyttjar de medel jag
äger, eller kan taga mig, att försvara hvad jag haft, och om jag då får
mer ån förut, får ingen undra på att jag behåller det. Ni påminner er
arméns demarcher i Finland. Der man sätter slikt å bane, år utgången
alltid oviss. Wieselgr. D. 1. G. arch. XVIII, s. 112 f.
••) Adlerbeth Hist. Anteckn. I, 142.
•*•) Då förenings- och säkerhetsakten icke vunnit alla stånds
sanktion, ansågs dess grundlagsenliga kraft och verkan minst sagdt tvifvelaktig,
och behofvet att f§ den af adeln godkänd qvarstod. Vid nästföljande Gefle
riksdag visade väl fräteeståndet större foglighet; inga vidare
anmärkningar mot den nya grundlagens behörighet gjordes, men ståndet kunde dock
icke förmås att uttryckeligen godkänna den, oaktadt de öfriga stånden
för densamma hos konungen aflade tacksägelse, och den, såsom af dem
godkänd, uti ett särskildt biafsked efter riksdagen upptogs. Först år 1800,
å Norrköpings riksdag, vid k. Gustaf IV Adolfs kröning, då äfven densamma
uti hyllningseden upptogs och af adeln utan gensägelse besvors, erhöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
