Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
maskulina, hvilka ursprungligen hafva kort stamstafvelse och
svag böjning, angifvit dessa såsom tillhörande l:sta svaga
deklinationen. Enär målet använder den bestämda formen
långt oftare än den obestämda, har det synts mig nödvändigt
att fästa detta afseende vid den samma, ehuru sålunda min
formlära och min ordbok tyckas stå i strid med hvar andra.
Den svenska dialektforskningens mål i Finland är
tväg-gehanda: ett lingvistiskt och ett historiskt. Det bör
nämligen företrädesvis genom undersökning af de finländske
svenskarnes dialekter och genom dessas jämförande med
landsmålen i Sverige varda möjligt att bestämma de orter i
sistnämda land, hvarifrån de hit invandrat. Likasom jag
af detta skäl i mina afhandlingar öfver Nyländskan och
När-pesmålet så noggrant, som literaturen i ämnet medgifvit,
redogjort för de munarter i Sverige, hvilka uppvisa samma
eller likartade företeelser å ljud- ocli formlärans områden,
som dc bägge nämda dialekterna hos oss, så har jag äfven
viel denna ordboks utarbetande anstalt dylika jämförelser,
där anledning förefunnits och upplysningar hos de olika
förff. stått att vinna. I främsta rummet har jag därvid
anlitat Rietz’ Svenska Dialektlexikon, nyare ordböcker öfver
landsmål af Linder, Noreen, Sidenbladh o. a. samt
under stundom och undantagsvis Ivar Aasens Norske
Ordbog. Ty värr är ljudbeteckningen hos de fleste af desse icke
strängt fonetisk, i följd hvaraf icke alltid den visshet
vunnits angående jämförelsernas berättigande, som här skulle
varit önskvärd. Ändock torde framgå, att det är med de
norrländska munarterna Närpesmålet (såsom äfven öfriga
svensk-österbottniska socknemål) äger den största likhet,
hvilket redan de lokala förhållandena kunnat gifva skäl att
a priori antaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
