Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
beisar m. st. 2. Tiggare.
beit n. st. 3. Bete.
beråd n. st. 3. Beråd, uppsåt.
besk, n. beskt 1. bekst adj. Besk.
beßläji [op] adj. Begifven (på).
llelsingl. beslagen.
beten sv. vb. 1. Nå botten med fötterna.
Nyl., Gotl. o. llelsingl. bittna.
betot adj. 1) Befallande, pockande. 2) Bitter.
* bék n. st. 3. Beck.
bel m. st. 1. Kalas bos trolofvade, för hvilka det förclyses
till äktenskap.
Jfr llelsingl. o. Västergötl. bel: friare, fästman, Skån. bejla:
fria, bejlagille: ja-öl; fn. bidill : friare (af biSja: bedja, fria).
bel f. sv. 2. Spår 1. aftryck, som uppkommer därigenom att
något djur vältrar sig i snö, mull, långt gräs o. dyl.
(ibæl i Lappfjärd).
Närike bäle, Södermani. bill, Bolnisl. båle: fogelbo, rede;
bäla i förstn. landskap betyder tillreda ett rede (om hönan),
gås-bill i Södermani. ställe, där gås utkläcker ägg. I Götalands
munarter betyder bala ner: sammautrycka, uedtrampa.
* bel n. st. 3. Nytjas vanl. blott i bestämd form sing, bela
t. ex. i sondas-bele: vid söndagstiden, någon af dagarne
närmast söndagen.
I Norrl. ldsin., Dalarne, Värml. bel, i Nyl. (Ténala o. Pojo
socknar) bil: stund; fn. bil id.
bélol n. st. 3. se bel m.
bénd sv. vb. 2. Göra motstånd; nytjas mest impersonelt: he
bender möt.
Jfr liögsv. bända: böja, hvaraf obändig.
bér n. st. 3. Bär.
*bét ill. sv. 1. Bit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
