Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
drimn sv. vb. 1. Smälta (säges i synnerhet om salt, lagdt
på kött 1. fisk).
Norrb. o. Västerb. drämn, Ångermani. o. Medelp. dremnä id.,
fn. drafna: upplösas.
driv st. vb. 5. Drifva.
dromptp f. sv. 2. Säckpipa (vanl. af själhundsmage).
Drummpipa i Estlands-svenskan enl. Rietz, hvilket ord till
formen säkert är orätt återgifvet. I Närike betyder drumm en
stor säck.
drontot adj. Tung, lat, trög (Lappfjärd).
Södermani. drunt: ohyfsad karl, Östergötl. drunta: lunsig
kvinna, druntig: trög, ovig (Ydre h.).
drynt m. st. 1. se brynt. Det förra nytjas mest i Lappfjärd.
drypU sv. vb. 1. Vara långsam.
Jfr högsv. drul sbst. o. drulig adj. (Sv. Akad. Ordl.).
dryg adj. 1) Ansenlig, rymlig, tung. 2) Långsam, senfärdig;
talesätt: lia drykt: icke trifvas.
dryp st. vb. 6. Drypa.
* drap m. sv. 1. Droppe.
* årås m. sv. 1. Hög (af säd o. dyl.).
Vanligt i de flesta svenska ldsmål, äfven i Finland.
dräj sv. vb. 1. Vrida, vända.
dröft sv. vb. 1. Rengöra säd med tillhjälp af dröftun.
dröft f. sv. 2. Redskap, hvarmed säd ränsas.
dröj sv. vb. 2. Dröja.
dröpäl sv. vb. 1. Drypa, rinna. Nytjas blott för att beteckna
vattnets drypande ur munnen på idislande djur.
Jfr fsv. drypil, västgöt, o. ball. dröpel: tungspen. Fsv. drypja:
idisla; ordet kvarlefver (ss. drypja, driipja, drövja) i många
landsmål. I Ydre i Östergötl. driippla.
drövvlirjg m. st. 1. Lat, vårdslös människa (i Lappfjärd dröv-
äl m. st. 1.).
Jfr dalska dravla: uppföra sig dåraktigt och högfärdigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
