Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
ler hos Dalin). I danskan grever pl. tant. id. I Västerbotten
fins ordet (likasom i Närpes och Replot) i ental grev, men är
maskulint.
gr esti adj. Gles.
I Nyland, norrländska ldsmål, Dalarne, Uppland fins grist,
grest i bet, gles, äfven gisten (om kärl). I Vasa läns norra
svenska socknar gristin.
* grén f. st. 1. Gran.
* grés n. st. 3. Gräs.
Gret nom. propr. Margareta.
grim f. sv. 2. Grimma.
grip st. vb. 5. Gripa.
grond n. st. 3. Grund.
gr ond adj. Grund.
gröp, pl. gröper f. st. 2. Grop.
gröv adj. Grof.
grut se vb. refl. sv. 1. Äta något litet före den egentliga
måltiden, se följ. ord.
grut f. sv. 2. (utan pl.): Näring, födoämne.
Detta ord, som i Västerb. o. Angermanl. bet. smula, jfr
Närp. Iitin-yrütin, i sydl. Sverige småsten, grus, och är besl.
med högsv. gryt o. gryta, har i Österb. o. Nyl. (trol. från det
ursprungl. en bit mat) öfvergått till att uteslutande betyda mat
näring, t. o. m. must, styrka, t. ex. hä ä irjgon grüto i
spannmålen i år d. v. s. bränvinet är svagt (Nyland).
grim f. sv. 2. Det rum i spiseln, som är framför bakugnen,
vanligen en plats för grytor.
Aterfins under formerna gruva, grua, grova, griiua i de flesta
landsmål i Sverige, i österbottniskan och estländska svenskan.
grynt sv. vb. 1. Grymta.
gryn vb. impers. sv. 1. Dagas.
gryn n. st. 3. Gryn.
gryt f. sv. 2. Gryta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
