Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stegrades icke heller litet genom saknaden både af tjenliga
läroböcker och af mathematiska Instrumenter. Den förra bristen
bjöd väl den nye Prolessoren lill att sjelf genom sådane böckers
utgifvande afbjelpa, men då härtill ingen annan utväg fans, än
genom Disputationer, som styckevis tjenade till öfning för
Sli-pendiaterne, drog dermed långt ut, och då man icke hade
någon duglig figurstickare eller formskärare att tillgå, samt icke
allt således kunde genom trycket nog klart åskådliggöras, vans
det åsyftade ändamålet icke fullkomligen. Öfver svårigheten att
komma till rätta utan Instrumenter, klagades ännu länge efter
hans tid, enär Universitetet icke hade medel, som kunde för
detta behof användas, och det för lärarene föll sig alltför tungt
att vidkännas kostnaderne vid anskaffandet, om ock endast
förskottsvis. 1 Upsala var de mathematiska vetenskapernas
vidsträckta område deladt imellan två Professorer, men Åbo hade
blott en, hvilken derföre tyckes hafva ansetts skyldig att två
timmar om dagen hålla föreläsningar. Consistorii Academici d.
9 Sept. 1640 fattade beslut om läseordningen för första året
tilldelar åtminstone Kexlerus en timme för Arithmetiken och en
annan för Astronomien. Att behofvet af undervisning i
förstnämnda vetenskap nu var trängande, oaktadt ungdomen till
största delen bestod af Studenter, som förut varit inskrifne vid
Universitetet i Upsala, visar sig ock deruti, att d. 29 föregående
Julii, då tre af de ifrån Sverige komne Professorerne tingo
tillstånd att för sommarferierne dit öfverresa, men fyra qvarblifna
förordnades att privatim, utan lön, läsa för i staden varande
Studenter, som hade lust att lära något, bestämdes att
Kexlerus, såsom en af de fyra, skulle läsa „Arithmeticam*.
Länge tyckes han hafva blifvit betraktad såsom sjelfskrifven
Profesforibus fex proponitur, tryckt i Disfertatio Acad. Vitam et Merita M.
Isaaci B. Hothovii Episcopi quondam Aboensis expositura, af Jac. Tengström,
pag. 33—45, samt Abo Tidningar 1791 N:0 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
