Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han skref dedikationen d. 14 Juli till P. Brahe från sin gård
Tennäs i Pargas, och upplyser här att öfv ersättningen vargjord
redan 20 år tidigare7). 1644 var han Grefvinnan Kristina Bra-
hes fullmäktige i Euraåminne II. 1645 £ injuriae process infor
Åbo Radst. K. emellan Presid. Jöns Kurck och Ilartv. Henriks-
son Speitz 8). Den sednare blef genom dom 1645 £ efter Kon.
B. VIII dömd ifrån lifvet. Han tackade för rättvis dom, men
begärde att hans vadpenningar måtte deremot varda upptagna.
Vardt altså II. tillsagd ..dhet han skulle afstå med sitt onyttiga
skrifvande och sades derhoos at dhet var ej brukligit at
emot-taga vadpenningar i sådana högmålssaker, uthan Ransakningen
och Domen varder lijkväl inlefvererat uthi den högl. Kgl. Rätt“.
7) >Svnes nästan ynkeligit vara, om icke the trogne Finske
Sålda-dater . . kunde något förstå uthaff dem (neml. Ivrigsartiklarna). Och
fördenskull hafver man ex zelo seu amore Patriae, för Tjugu åhr sedan all
först efterfölliande KrigzArticlar upå Finska Tungomåål verterat.» På
Finska: »Näky likimittäin Surcoitelldava olevan, joss eij ne uskolliset Suomen
Solldatit - - taidais jotakin nijslä ymmerdä. Ja sentehden olen minä* (alltså
han sjelf), >ex zelo seu amore Patriae, ennen cachtakymmendä aijastaika
sitten, cackein ensin, jälljest seuravaiset Sota Articlit, Suomen kielelie
Käändänyt». Speitz’ födelseår är okändt. Sääksmäki kyrkoböcker börja
först 1691. G. Adolfs krigsartiklar undertecknade d. 15 Juli 1621.
8) Utg. har i samligarna fåfängt sökt uppgift om anledningen till
denna rättegång; kan dock icke undertrycka sin förmodan, att densamma
närmare eller fjermare äfven rört Speitz’ lagöfversättningsforetag i
sammanhang med hans fordna extravaganser såsom domare. Just detta år 1645
påbörjade, och det, enligt berättigad gissning, på Jöns Rurcks uppmaning,
Kollanius sin lagversion; bland befordrarene af denna anföras samme Kurck
och P. Wegelius, således tvenne af Speitz’ antagonister sen fordom.
Presidenten Kurck, hvilken, som man (äfven genom Stats-Rådet Pippings
grundliga undersökningar) vet, var en förklarad gynnare af Kollanius, torde på
något sätt hafva favoriserat denne framför hans medtäflare. Det var väl
af sådant skäl som Speitz å sin sida sökte, att vinna P. Lrahes bifall och
hägn för sina litterära bemödanden. Om Kollanius nedanföre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
