Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Anders Michelssons version v,\r ett sjelfständigt verk, för hvars
utförande de icke ens från Hofrätten utfått Kollanii manuskript,
är af det föregående fullkomligt visst. Man kan ej heller Ivilla,
att det omfattade samma partier som Kollanii. Hade det gällt
att öfverse och förbättra t. ex. endast versionen af landslagen
(en mening hvilken dock redan brefvet 1648 f ^ vederlägger),
synes arbetet icke hafva behöft fördelas på så många händer,
liksom det oj heller kunnat draga så länge ut på tiden. Säkert
hade ursprungligen enhvar af recensenterne, efter
öfverenskom-melse, siit pensum af det hela att genomgå, såsom ock följer dels
deraf, alt de arbetade på skilda håll, dels af handlingarnas
tystnad angående någon konfrontation af deras tillgöranden
sinsemellan. Det är sannolikt, att den Svenska upplagan af 1638,
hvilken innehåller förutom landslagen äfven stadslagen, rättegångs
ordinantien, processen och domarereglorna alldeles i samma
ordning, som de i handlingarna uppräknas, legat till grund för
Kollanii och hans med- eller hellre motarbetares versioner.
Emellertid stod slutmålet för alla dessa bemödanden, lagens
aftryckande på Finska, lika fjerran som förr. Ja en ny orsak till
uppskof härflöt numera af nödvändigheten att granskande jemföra
de tvenne öfversättningarna såväl sinsemellan som med
originalet, hvari just de kommitterade Ilofrättsledamöternes åliggande
torde böra sökas. Utgående från åsigten, att den Finska
versionen skulle ega samma giltighet som grundtexten, hade Kristina
och hennes rådgifvare gjort ett publikt embetsverk ansvarigt för
utförandet. Det är ursäktligt om Hofrätten fann uppdraget vara
af ömtålig art, så mycket hellre som de löpande ärende rna,
en-lig hvad Hofrätten i sina skrifvelser antyder, togo dess tid i
beslag. Det var ett alldeles analogt förhållande som, enligt hvad
vi nedanföre få se, vållade dröjsmål med 1734 års lags
ulgif-vande på Finska.
Uppdraget var nu så mycket svårare och anledningen Lill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
