Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
grekisk-ryska kyrkans sida, hvars bekännelse Karelens
befolkning var tillgifven och hvars sträfvande jemväl gick
derpå ut, att genom anläggning af kloster i ödemarkerna
locka menniskorna till sin lära. Landets delning i tvenne
biskopsdömen gick likväl icke i fullbordan förrän den
ka-tholska läran genom reformationen var undanträngd. År
1534 öfvergaf den sista katholska läraren vid Wiborgs skola
Clemens sin tjenst och 12 mars 1541 fingo Wiborgs
borgare tillåtelse att använda klostermurarnes sten och tegel
till att dermed förbättra stadens torn och murar. Några
andra kloster funnos icke i den landsändan, icke heller
känner man någon annan skola derstädes än barnskolan
i Borgå stad, hvilken år 1551 flyttades till den nyss
anlagda staden vid Wanda ås mynning, som fick namn af
Helsingfors. Wiborg och Helsingfors blefvo sålunda länge
de enda orter inom Wiborgs stift, der ungdomen erbjöds
tillfälle, att förvärfva sig någon elementär skolbildning.
Näst dessa ser man åter en liten skola i Borgå uppdyka,
ty en sådan nämnes redan i första decenniet af 17:de seklet.
Rörande uppkomsten af Wiborgs gymnasium vilje vi
här intaga en urkund, som talar om nya läroverks
inrättande och deribland äfven nämnde gymnasium.
Biskoparnes och professorernes betänkande om
skolors och akademiers plats och antal *).
Om skolor och akademier är vårt ringa betänkande,
att der fäderneslandets förmögenhet uti dessa svåra
krigstider så tilläte, att ännu två eller tre akademier, dock
något ringare än Upsala samt flere gymnasier blefve
upprättade, förhoppas man, att det skulle lända Gudi till ära,
för-samlingarne till uppbyggelse och fäderneslandet till nytta
och heder. Såsom först, att Dorpatensis academia blefve
transfererad till Refle på domen, en ny blefve upprättad i
Åbo och en i Linköping, hvar om 9 eller 10 professores,
*) Finnes tryckt i P. £. Thytelii Bidrag till svenska kyrkans och
läroverkens historia. Stockholm 1848, s. 43. Betänkandet inlemnades vid
riksdagen 1637.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
