- Project Runeberg -  Bidrag till Kännedom af Finlands Natur och Folk, utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten / Nionde Häftet /
27

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27

af förestående kungabref synes, mäktade biskoparne ej mer
med egen maktfullkomlighet skydda skolorna för
hvarjehanda intrång. Härtill kom, att adeln trodde sig böra gifva
sina barn en annan uppfostran än man i skolor,
ämnade för prestbildning, ansåg vara ändamålsenlig. I följd
häraf förminskades äfven förtroendet för de offentliga
läroverken.

Det gamla klosterspråket, munklatinet, var fortfarande
det vigtigaste läroämne. Klassiska författares skrifter, hvilka
betraktades såsom hedniska, voro förbjudna att läsas i
skolorna under hela katholska tiden. Dock vet man om den
sista katholska läraren i "Wiborg Clemens, att han begynt
läsa Terentius och Virgilius (se Porthan Chronicon p. 704).
Men den första man, som företog sig, att i
skolundervisningen införa grekiskan vid Åbo skola, mistade tjensten för
sitt försök. Denne man, vid namn Erik Herkepæus,
(sedermera biskop i Wiborg) studerade i Wittenberg och
återvände derifrån med Pli. Melanchtons rekommentationsbref
till konung Gustaf hvilken insatte honom till rektor vid
Åbo skola år 1555. Här begynte han, efter hvad bruket
var vid några Tysklands partikularskolor, att i bredd med
latin läsa grekiska med scholares. Denna nyhet begagnade
hans ovänner, hörande till konung Eriks parti, att afsätta
honom från rektorssysslan 1568. Af den äldsta skolordning
ser man ock, att hvarken grekiska eller hebraiska
föredrogos i skolorna, utan måste dessa språk inhemtas i privat
väg. Det var först under konung Johan III:s tid, som man
begynte fästa mer uppmärksamhet vid skolverkets inre
organisation och verksamhet. Ty han anbefallte
erkebiskopen i Upsala Laurentius Petri Nericius att utarbeta och från
trycket utgifva en kyrko-ordning. Detta fullgjorde Nericius
år 1571, bifogande derjemte, såsom tillägg dertill en
artikel: „Om skolor" och derefter en ordning, huru läsas skall
i skolorna, af följande ordalydelse:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:42:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bkfnf/9/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free