Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Angående det sist anförda afskrifvas här ur
Stiern-mans riksdagars och mötens beslut (I. 581) orden, som lyda:
„Desslikes hafver Hans Furstliga Nåde ock beviljat, att vid
skolestugor, som vid domkyrkorna äro, skall en lector
theo-logiæ och en conrector vara, som äro skolmästaren till hjelp,
att rätt instruera ungdomen, hvilka skola ock hjelpa till
att förhöra och uträtta, hvad saker som blifva till kapitlen
skjutne, och desamma behålla till lön och uppehälle det
underhåll, som decanus och pænitentiarius härtill haft hafva;
och de embeten, som vid domkyrkorna härtill varit hafva,
behålla allenast i år samma underhåll, och sedan afskaffas".
1571 års skolordning lade grunden till de följande
tidernas skolverk. Det märkeliga är, att skolan länge och
väl sköttes af en enda man, skolmästaren, med biträde af
den högsta klassens lärjungar, såsom ofvanföre är nämndt.
Det i sednaste tider anlitade monitör-systemet är således
ingen ny uppfinning. Från skolarbetet var icke engång
söndagen fritagen, och på söknedagar var man minst i 7
timmars tid sysselsatt, emedan lärjungarne egentligen
arbetade inom skolans väggar, der de läste öfver sina lexor
och verkställde skrifarbetet under lärotimmarne, med
undantag af de öfversta klassernas compositioner eller
ämnes-skrifningar. En sådan läroplan var nödvändig sålänge man
saknade nödigt antal hjelpredor, såsom grammatikor, lexica
och andra skolböcker. Läraren nödgades den tiden vara
något mer än en torr lexförhörare, ty han måste ersätta
läroboken.
Sedan läroverken genom beslutet i Norrköping 1604
erhållit fasta lärare till biträde åt skolmästaren, uppkommo
derigenom de så kallade trivialskolorna, hvilkas benämning
härleder sig från de i dessa skolor trakterade hufvudämnen
(disciplinæ vel artes triviales): grammatica, dialectica och
rhetorica, liksom de äldre skolor, i hvilka bedrefvos fysik
(andra mena musik), arithmetik, geometri och astronomi, buro
namn af scholæ quadriviæ.
Till en sådan trivialskola blef den "Wiborgska skolan
redan år 1607 omskapad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
