Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
hundraden. Äfven modersmålet begynte vinna insteg i den
första undervisningen. Läroämnena voro visserligen
fördelade i årskurser; men lärjungarnes årliga flyttning från
klass till klass ansågs vara skadlig; man behöll dem
fördenskull två år på hvarje klass. Lärotiden var sålunda
beräknad till 12 år. Intressant är äfven att veta, huru man
redan den tiden var betänkt på att vid skolhus inrätta
lekplatser för ungdomens rekreation.
Några år senare eller år 1620 den 11 mars framställde
konung Gustaf II Adolf till presterskapet åtskilliga
punkter, rörande akademins, skolornas och hospitalernas
reorganisation, med begäran, att presterskapet ville utlåta sig,
huru de brister, som vidlåda nämnde inrättningar, kunde
beqvämligast blifva botade. Presterskapet föreslog då, att
i hvarje stiftsstad skulle inrättas ett gymnasium med fem
lärare: rektor, theologiae lektor, konrektor och tvenne
kollegor, hvilka borde läsa alla artes liberales, locos
theologi-cos, latin och grekiska alldeles efter den ordning, som
blifvit gillad och af trycket publicerad. Derjemte ansåg
presterskapet vara nödigt, att uti somliga städer, der stora
skolor af ålder hafva varit, eller de som från domkyrkorna
äro långt aflägsne, upprättas trivialskolor med tre lärare:
rektor och tvenne hörare eller kollegor, hvilka skulle
traktera artes discendi, initia linguæ latinæ et græcae,
Catechis-muni Lutheri och compendium theologiæ efter föreskrifven
ordning. Yidare borde uti andra städer finnas barnskolor
med en praeceptor, der barnen skulle lära sig läsa, skrifva
och räkna, grammatik, Luthers kateches och initia linguae
latinæ. Öfver alla dessa skolor skulle biskopen hafva
inspektionen och årligen hålla examen med skolungdomen.
Då konungen kort derpå uttalade sin mening om
förslaget, utgick han från den åsigten, att landet är mera
betjent med ett färre antal goda än med många och usla
skol-anstalter. Fördenskull ville ban reducera flere skolor, men
bestämde så mycket rundligare aflöningsvilkor för de öfriga,
såsom synes af följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
