Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
Skolstatens spanmålslöner gåfvo kammarrattens
revi-sionskontor anledning att är 1800 till kronan indraga de
öfvermålskappar, tvenne på hvarje tunna, som gymnasii
och skolstaten uppburit, då den emottagit sin lönings
spanmål med rågadt mått. Detta afdrag fortfor ända till år
1810, då Hans Kejserl. Maj:t genom resolution af 18 nov.
sagde år förklarade gymnasii- och skolstater samt
domkyrko-kapellanen berättigade, att jemlikt prestaståndets privilegier
af 16 okt. 1723 och öfriga författningar, angående
betalningssättet af prestaståndets i kronotionde utgående löner, för
år 1810 och allt framgent oafkortad utbekomma sin
lönings-spanmål af berörde tionde.
I sammanhang med frågan om skolstatens underhåll
må här nämnas några ord om det bidrag, som lärare på
många orter genom begagnande af fria boningsrum åtnjöto.
Konung Gustaf Adolf förordnade redan år 1620, att
„rektor och kollegor böra hafva fria våningar i gymnasio, do
som der hafva lust att bo, och vara frie ifrån all lands och
stads tunga och besvär. Och hvar icke hus allaredan
funnos, ville kongl. maj:t låta dem uppbygga och lägga så
mycken ränta till skolan, att de kundo uppehållas." Och i
prestaståndets privilegier af år 1723 § 7 stadgades, att
„pastorer, skolmästare, kapellaner och klockare skola i städerne
försörjas med beqvämliga, publika hus och gårdar, såvidt
de ej, i mangel af sådana hus, njuta penningehyror.’’ Man
har härvid i allmänhot följt den princip, att staten påkostat
lokal för större läroverk äfvensom lärarenes hela underhåll,
hvaremot städornes borgerskap dragit försorg om lägre
skolors lokal och deras lärares hyresfria boningar.
Trivialskolor, hvilka af Gustaf Adolf betraktades såsom halfva
gymnasier, hafva ock alltid räknats till lärda skolor; men de
hafva derjemte genom sin apologistklass ersatt borgarskolor
eller pädagogier. Derföre hafva lärarene vid desse skolor
än erhållit fria boningsrum än hafva städerne vägrat dem
sådana. I Helsingfors och Kuopio hade lärareno fritt
qvarter inom skolhuset, men i Lovisa deremot icke, såsom
synes af följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
