Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Nästan årligen har skolstaten under de senaste tidcrne
blifvit ökad förmedelst nya anslag, som varit nödvändiga
till aflönande af lärareduplikanter, hvilka för elevernas stora
tillväxt i klasserna ej kunnat undvikas. Sålunda har lägre
elementarskolan i Helsingfors sju lärareduplikanter,
fruntimmersskolan derstädes två lärare- och 3
lärarinne-dupli-kanter, lägre elementarskolorna i Borgå 2, i Wiborg 2, i
Lovisa 1, i Heinola 1, i Jyväskylä 1 och vid
elementarläroverket i sistnämnde stad 1 duplikant, hvilka alla tillkommit
efter år 1856.
Kejserliga kungörelsen af 30 jan. 1862 förordnade, att
hälften af landets hela lärarekorps, som till tjenstgöringen
är äldre, skulle undfå löneförhöjning, beräknad till ett visst
belopp efter innehafvande års lön, samt att lärarenes vid
högre elementarskolor löner skulle jemkas sålunda, att alla
lärare skulle erhålla lika lön, hvilken inom högre
elementarskolor komme att uppgå till 425 rubel för en hvar
lärare, med undantag af Åbo, Helsingfors och Wiborgs
städer, der deras årslön blefve något högre.
B. Djeknepenningar.
Redan under katholska tiden åtnjöto scholares till sitt
uppehälle ett understöd, som bar namn af ele.emosyna
scho-lastica. För att uppmuntra till frikostigare skolhjolp,
mod-delades till och med 100 dagars aflat dem, som bisprungo
fattiga djeknar (se Porthan, Juustens Chronicon p. 380).
Efter reformationen har skolhjelpen utgjort ett ganska
väsentligt medel för skolors upprätthållande, dels såsom
understöd för fattiga elever, dels såsom enda lön, eller ock
såsom lönetillskott för lärare. Under lutherdomens första
tider blef skolalmosan uteslutande använd till fattiga
skol-piltars uppehälle, och såsom bestående af spanmål jemväl
af dem sjelfve sålunda uppburen, att de vandrade från gård
till gård i den församling, som skolrektorn hade en hvar
af dem anvisat. Derföre kallades detta uppbördssätt
sok-negång. Emedan ynglingarne under dessa sina vandringar
föröfvade hvarjehanda sjelfsvåld och utsväfningar, beslöts
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
