Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sofism detsamma som ett, vanligen medvetet, spetsfundigt
bedrägeri, som kan få skenet af att vara sanning men
icke är det.
Under det att nu en sofistisk retor stod där och
bevisade för folket sanningen af sina satser och gjorde de
mest förvirrande kullerbyttor i sina slutledningar, så kunde
en annan talare af samma skrot och korn uppträda midt
emot och bevisa motsatsen — äfven han, om det bara gick
i folk, med logiska felslut. Den som pratade bäst, den
som var durkdrifnast i denna s. k. eristikens konst,
mottog folkets hyllningar och hade vunnit sitt mål, och han
tycktes icke lägga alltför tungt på sitt samvete, att han
visste sina satser vara osanna eller sin slutledningskonst
bedräglig.
Bland de främsta representanterna för den
populariserande tendensen bland sofisterna framträder hippias från
Elis, som också gått till eftervärlden som typen för en i
hög grad fåfäng man, och bland dem som tjänstgöra som
lärare i vetenskaplig och retorisk förberedelse för den
politiska verksamheten framstå Protagoras från Abdera och
Gorgias från Leontini, hvilka sistnämnde också äro
sofistikens båda största namn i filosofiens historia. Bägges
födelseår antagas infalla på 480-talet f. Kr. och deras
dödsår sjuttio à åttio år senare.
Protagoras gick ut från Heraklits »allting röres». Ett
tings egenskap är en produkt af rörelsen, och däraf följer,
att man aldrig kan utsäga om ett ting hvad det är utan
på sin höjd antyda hvad det är i sina evigt växlande
förhållanden till andra ting. Om jag varseblifver ett föremål,
så är detta föremål sådant som det i varseblifningens ögonblick
framträder för mig och blott för mig. Då sinnesintrycken
vidare enligt Protagoras äro den enda källan för vår
kunskap eller vårt själslif öfver hufvud, så kunna vi nå endast
en relativ, aldrig en absolut sanning. »Människan är
alltings mått». Protagoras betviflar t. o. m. de matematiska
axiomen.
Denna, hvad Protagoras angår, helt visst fullt ärliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
