Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tarens hängifnaste lärjungar, och han blef snart
medelpunkten för en skola, som synes ha sträckt sin
verksamhet genom hela det fjärde århundradet.
Det är ringa anledning att närmare gå in på
Eukli-des’ försök att ge ett verkligt innehåll åt det eleatiska
varabegreppet genom att identifiera det med det sokratiska
begreppet om det goda eller på skolans öfriga, skäligen
ofruktbara dialektiska funderingar, vid hvilka den sofistiska
eristiken. ytterligare utvecklades; skolan utmynnade liksom
sofistiken i skepticism och negation. Euklides skall ha
haft sin styrka i att vid polemiken, striden mot andra
åsikter, angripa andras slutsatser genom »deductio in
absurdum», d. v. s. en bevisföring, som leder till det
orimliga, en annan af skolans anhängare gjorde sig bemärkt
genom att acceptera det sofistiska påståendet, som också
cynikerna godtaga, att det på grund af identitetslagen —a=a—
är omöjligt tillägga ett subjekt ett från detta i något
af-seende skildt predikat, och en tredje förvärfvade sig
ryktbarhet genom sina s. k. »fångslut», d. v. s. konsten att
ställa upp frågor så, att man icke kunde gifva dem ett
logiskt svar utan att inveckla sig i motsägelser. Konsten
låg här naturligtvis i ett rent vitsmakeri, ett jonglerande
med tvetydiga ord, som emellertid trots sin andefattigdom
otroligt„starkt intresserade samtiden.
Den megariska skolan, såväl som den elisk-eretriska,
som är om möjligt ännu obetydligare, och den cyniska,
hamnade slutligen i den åskådning, som vi senare komma
till och som kallas stoicismen. Den elisk-eretriska skolan
grundades i Elis af Sokrates’ älsklingslärjunge Phaidon, en
på Sokrates’ initiativ frigifven slaf. Elis var Phaidons
födelsestad.
De båda återstående skolorna, den cyniska och den
cyrenaiska, ha större betydelse.
Gemensamt för dem båda är likgiltigheten för den
teoretiska vetenskapen och lärornas koncentrering i likhet
med Sokrates kring den praktiska »lefnadskonsten», men
idealet för denna lefnadskonst se de i diametralt motsatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
