Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
filosofer som han. Antagligen först vid tämligen
framskridna år har han slagit sig till ro i sin hembygd, där
han lefde till mycket hög ålder, aktad och ärad, och
utfört sitt filosofiska författarskap. Detta anses ha varit
synnerligen omfångsrikt, men tyvärr ha endast några få fragment
blifvit bevarade. Aristoteles framför andra har anfört
mycket ur hans skrifter, som utmärka sig icke blott för de
många olika områden, de berörde, såsom — utom den
metafysiska filosofin — matematik och medicin, fysik,
fysiologi, psykologi, ästetik, musik, etik etc., utan äfven för
sin fulländade, vackra och klara form. Plato har
egendomligt nog icke med ett ord omnämt Demokritos eller
at-omisterna öfver hufvud, och dock har han i sina skrifter
sysselsatt sig med de flesta af sina föregångare på
forskningens områden, äfven med dem, till hvilka han stod i
lika afgjord opposition som till Demokritos.
Demokritos’ lära är, som sagdt, rent materialistisk.
Allt varandes principer utgöras, menar han, å ena sidan af
atomerna, de till antalet oändliga, odelbara och
ogenomträngliga kropparna, samt å andra sidan af det tomma
rummet. Atomerna äro endast kvantitativt olika, de skilja sig
från hvarandra blott till storlek, ehuru odelbar, och form,
kvalitativt äro de fullkomligt likartade. Atomerna, eviga och
oförstörbara, befinna sig i en ständig rörelse i det tomma
rummet. Denna rörelse har »kommit af sig själf» ; om
Demokritos här antagit ett ursprungligt »lodrätt fall» eller
om han hänvisat till atomernas olika tyngd, är icke fullt klart.
Demokritos har närmare förklarat de olika kvalitativa
egenskaperna, som vi iakttaga, och som för Leukippos
såväl som för eleaterna blefvo oförklarliga. Han menar,
hänvisande till Protagoras’ teori för våra sinnesintryck, att
de egenskaper, vi se hos ett ting, äro ett resultat af
atomernas rörelse. Dessa egenskaper tillhöra icke föremålet
själft, »tinget i sig» för att tala med Kant, utan bero på
vårt föreställningssätt. De ha alltså ingen verklig objektiv
tillvaro utan finnas till endast i relation till det
förnimmande subjektet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>