Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förelse med andra färger, kalla vi det fyrhörnigt, så ha vi
företagit en räkning, och att räkna är gifvetvis något helt
annat än att se. Alltså: vi ha icke, då vi uttalat dessa
enkla sanningar om bordet, stödt oss endast på vårt ögas
intryck. Vi ha tagit vårt förstånd till hjälp. Förståndet
är det, som hjälper oss att ur de enskilda sinnesintrycken
nå fram till de allmänna hegreppen.
Här känna vi alltjämt igen Sokrates’ kritik mot
sofi-sterna och hans hänvisning till begreppet, till tänkandet
som sanningens källa. Men Plato fortsätter längre.
I det dagliga lifvet är man, då man använder ordet
bord, tillfredsställd med en ganska obestämd, allmän
föreställning om hvad detta ord betyder. Det gäller då först
och främst för det vetenskapliga tänkandet att föra denna
vaga föreställning främ till ett klart begrepp. Det finns
många slags bord: runda och fyrkantiga, med ett ben och
fyra ben, skrifbord, matbord etc. Hvad är det
gemensamma som gör, att vi om alla dessa föremål använda
ordet bord? Kunna vi inte skilja bordet från andra
föremål genom att t. ex. säga, att ett bord är ett ting, som
förfärdigats af människorna för att man på detsamma skall
kunna ställa vissa andra föremål för ett särskildt omedelbart
bruk? En sådan förklaring ger det för alla bord
gemensamma, den ger bordets begrepp. Detta begrepp kunna
vi icke se, vi uppfatta det genom vårt tänkande.
På detta sätt visar Plato, att begreppet, icke de
sinnligt iakttagbara enskilda föremålen, hvilka vi betrakta som
exempel på detta begrepp, innefattar vår egentliga sanna
kunskap. Därtill var han öfvertygad om att denna
kunskap om ett tings sanna väsen fattades af oss som en
högre verklighet bakom de växlande sinnesintrycken. De
sinnligt åskådliga tingen äro ett återsken af begreppen,,
som - han nämner idéer. Och här äro vi framme vid
Pla-tos berömda kunskapsteoretiska-metafysiska åsikt, som
kallats hans idélära.
Plato lefde på den tiden, då Euklides’ för oss bekanta*
geometriska satser upptäcktes. Den säkerhet, med hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
