Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ropar Locke vidare ordningen och ändamålsenligheten i
världen, hvilka hänvisa på en enhetlig och intelligent orsak.
Existensen af tingen utom oss kan åter, enligt Locke,
icke strikt bevisas. Dock tvingar oss, säger han, vårt
sunda förstånd att tro på deras tillvaro. Slutligen sätter
Locke de »sanningar», som bero på förnuft och erfarenhet,
framför andra »sanningar», som ha sin grund i
uppenbarelse och sträcka sig öfver gränserna för vårt förnufts
fattningsförmåga. Af dessa senare fordrar han i alla
händelser, att de åtminstone icke skola strida mot förnuftet.
I sin praktiska filosofi har Locke, som antydts,
liksom i sin teoretiska förnekat möjligheten af medfödda
etiska idéer; medfödda äro endast drifterna, som leda vårt
handlingssätt. Grunddriften, som behärskar allt mänskligt
handlande, är det i vår natur nedlagda sträfvandet efter
lycksalighet, lust. Hvarje enskild handling framkallas
emellertid omedelbart genom en af den handlande förnummen
olustkänsla, hvilken han sträfvar att ersätta med en
lustkänsla. Vår vilja är fri i den meningen, att hon, då hon
är oafhängig af yttre tvång, kan bestämmas af förnuftet.
Lockes läror ha utöfvat ett mångfaldigt inflytande i
kulturhistorien, utom inom filosofin politiskt, religiöst,
pedagogiskt. För filosofiens utveckling var det speciellt hans
kunskaps-teoretiska undersökningar, som verkade
befruktande, och de som här närmast spunno vidare på den
lockeska tråden, voro hans landsmän Berkeley och Hume.
George Berkeley föddes vid Thomastown i Irland
år 1685. Han studerade i Dublin teologi, verkade efter
aflagda examina en längre tid som missionär på
Bermudas-öarna, blef slutligen 1734 biskop i sin hemtrakt och dog
1753. Jämsides med sin teölogi hade han alltid intresserat
sig för filosofin och sökte förmedla mellan religion och
vetenskap. Hans filosofiska hufvudarbete är en af handling
om »principerna för den mänskliga kunskapen».
Berkeley förnekar möjligheten af »abstrakta idéer»
eller allmänbegrepp, sådana som äro vunna genom
abstraktion, bortseende från alla individuella bestämningar. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
