Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och sammanhang i vår världsåskådning, om vi gå ut ifrån,
att Gud finns. »Det är alldeles nödvändigt», säger Kant,
»att man är öfvertygad om Guds existens, men det är icke
nödvändigt, att man bevisar den.» Vetenskapen kan förena
den teologiska idéns rättesnöre med principerna för den
empiriska förklaringen. Det inkräktar icke alls på den
senare, att vi härleda tingen ur naturliga grunder och därjämte
betrakta dem, som om de härstammade från den högsta
intelligensen och den högsta viljan, Gud. Fred bör slutas
i striden mellan tro och vetande.
På samma sätt äro de öfriga båda »idéerna» grundade i
vårt förnuft och behålla sitt värde som ledmotiv för vårt
forskande och sanningssökande. Visserligen inser som sagts vår
sansade eftertanke, att vårt ändliga, mänskliga förstånd aldrig
helt skall kunna lösa den oändliga uppgift, som »idéerna»
peka på, men vår längtan efter gåtans lösning förblir kvar
i alla fall som ett oomtvistligt faktum, och denna längtan
påverkar djupt vår uppfattning af världen och lifvet.
Be-hofvet af metafysik är fast rotadt i vår natur, och i detta
behof ligger det för oss enda fattbara förhållandet till det
oändliga och obegripliga, i vårt sanningssträfvande framstår
det högsta som en uppgift för oss, som en plikt. Vi känna,
att vi böra söka orsakerna till hvarje företeelsernas
förändring. Vi vilja veta sanningen och skaffa oss en enhetlig
kunskap om världen.
Här knyter som redan framhållits Kant sin teoretiska
filosofi fast samman med sin praktiska. Vi veta ingenting
om en öfversinnlig värld, om en värld, som går utom vår
erfarenhet, vi kunna icke heller förneka en sådan världs
tillvaro, vi kunna icke tillåta oss att uttala någonting om
densamma Men vi måste vara medvetna om att vi ha
plikter att fylla, att uppgifter föreligga oss. Och därmed
är Kant inne på besvarandet af frågan, hur vi skola handla,
hvad jag bör göra, när jag nu blifvit satt i denna världen.
Ordet »du bör» är det sista ordet i Kants teoretiska filosofi,
och därmed mynnar den ut i den praktiska, hvars företrä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
