Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
dera det »mänskliga» hos djuren, hos papegojor
t. ex. och särskildt apor, emedan de senares »upp-
tåg, narraktighet, slughet och efterapande äro så
makalösa». Han betraktade dem som djurrikets
clowner, skriver han i ett I" ov till sin vän arkia-
ter Bäck, inga andra djur äro »så rolige, så säll-
samme och differente och så för alla putslustige.
En komedi må vara så rolig hon vill; när narren
kommer fram, få alla åskådare nytt liv. Skapa-
ren har gjort världen till en teater; där hade fat-
tats mycket, om endast somliga människor skolat
spela Harlekin och ej någon annan.»
En spefull gliring åt sitt eget släkte ger han
också i sin beskrivning — i Vetenskapsakademi-
ens handlingar 1754 — av den namnkunniga mar-
kattan Diana, då han börjar: »Apesläktet är sä-
kert det allra vidlyftigaste släkte tiibland alla fyr-
fotade djur, så att man ser även bland djuren, att
de fåvitska göra största antalet». Markattan var
Ju också, påpekar Levertin, »rococons älsklings-
djur, som till tiden hade all grimasens och oblyg-
hetens frändskap.»>
Det är naturligt, att ortodoxa teologer korsade
sig inför vad de kallade Linnés kätterier, liksom
biskopen av Oxford och dennes meningsfri der
gjorde, när Darwin uppträdde. Det behövdes icke
mer än att Linné förklarade sig tvivla på synda-
floden eller på att det förflutit endast 6,000 år se-
dan världens skapelse för att man skulle inran-
gera honom bland dem som icke godkände de
kristliga trosartiklarna. I stort sett trivdes han
dock bra med sin tids teologer och de med honom.
Linné förblev ju hela sitt liv en inmerligt barna-
from nan, »en from naturens präst», som Karl-
feldt kallar honcem. Man kan se av hans —- del-
vis ironiska? — anteckningar och citat rö:ande
»fritänkare, under rubriken Naturalismus (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
