Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
sonerat. Liksom Leibniz i motsats mot sin före-
gångare Spinoza strängt höll på viljans frihet,
så gör också Linné. (Se sid. 40!) Vi ha frihet att
synda, och friheten kan alltså bli oss ett ondt,
men hur skulle vi kunna vara planetens högsta
varelser, vara Guds beläte eller ha möjligheter
att utveckla oss för att bli det, om Gud skapat
oss utan fri vilja? Linnés syn på det onda och
lidandet i världen kan kallas frommare, under-
givnare, allvarligare, djupare än Leibniz”. Hans
många citat från Job visa bara dessa, vad han
lägger in i ordet autopathia, som han präntar på
sin Nemesis divinas titelblad. Det onda,
lidandet, blir för Linné det godas födslosmärta.
Gud har givit oss en ledstjärna i vårt samvete.
Höra vi samvetets röst och lyda den, gå vi rätt.
Göra vi det icke, måste Gud leda oss på bättre
vägar utan att dock kränka det goda han skänkt
oss i vår fria vilja. Hans finger kan synas oss
hårdhändt, men han vore ju icke häller god, om
han läte oss fortsätta på de orätta vägarna.
Linné, heter det i kommentarierna i Fries-upp-
lagan, »slöt sig väl troget till kyrkans lärobygg-
nad, men en orubblig tro på en oundviklig Ne-
mesis, vilken han även benämde Autopathia, var
hans själs innersta religiösa övertygelse. Den ut-
gJorde summan av hans levnadsvishet, vilken han
icke tilltrodde sig kunna filosofiskt bevisa men
väl genom en lång och iakttagelserik levnads er-
farenhet bestyrka.> Den katolska kyrkan famn
icke nåd inför Linné, som man kan se av de prov-
bitar på hans uttalanden om katolicismens villfa-
relser, som meddelats. (Se sid. 34!)
Levertin gör i sitt kapitel »Linné som moralist»
en utredning om Nemesis-lärans ursprung och
utveckling. I Fries-upplagan kallas läran »mänsk-
lighetens äldsta folktro», och vedergällningsfilo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
