Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Översikt av solsystemet - Planeternas gång och lysande år 1933 - Förmörkelser år 1933 - Solens upp- och nedgång - Meteorologiska tecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
angiven 1 Jordens ekvatorsdiameter, massan 1 Jordens massa och tätheten^ i
jordens täthet såsom enhet. — Mellan Mars och Jupiter kretsa ett antal
små-planeter, s. k. asteroider, av vilka omkring 1,200 äro kända.
Solsystemets rörelse. Hels solsystemet, d. v. s. solen jämte alla de
kring henne kretsande planeterna har en gemensam rörelse i världsrymden
ungefär 1 riktning mot den trakt av himlen, varest den bekanta stjärnan
Vega (i stjärnbilden Lyran) år belägen. Hastigheten i denna solsystemets
rörelse uppgår till omkring 20 km. i sekunden.
Fixstjärnorna äro solar, analoga med vär sol, vilka befinna sig på
oerhörda avstånd från denna. Under det att ljuset, vars hastighet är närs
300,000 km. i sekunden, går från solen till jorden på 8 minuter, till planeten
Neptunus på ungefär 4 timmar och till Pluto pä cirka 5% timmar, så
behöver ljuset från den närmaste kända flxstjärnan 4 å 5 år för att nå oss;
för de flesta för oss synbara fixstjärnor måste »ljustiden» räknas i
århundraden eller t. o. m. årtusenden.
Planeternas gång och lysande år 1933*
Uranus befinner sig under året i Fiskarnas stjärnbild; är i söder
middagen den 10 april och midnatten den 12—13 oktober. — Saturnus vistas
i Stenbockens stjärnbild; år f söder middagen den 27 januari och midnatten
den 4—5 augusti. — Jupiter uppehåller sig i Lejonets och Jungfruns
stjärnbilder; är 1 söder midnatten den 9—10 mars och middagen den 21
september. — Mars genomlöper Lejonets, Jungfruns, Vågens, Skorpionens,
Ormbärarens, Skyttens och Stenbockens stjärnbilder; är i söder midnatten
den 2—3 mars. — Venus är morgonstjärna till den 21 april, därefter
aftonstjärna till årets slut. Den lyser klarast den 31 december. — Merkurius
är längst Östligt från solen den 6 mars, den 2 juli och den 28 oktober samt
längst västligt från solen den 20 april, den 18 augusti och den 6 december.
Förmörkelser år 1933.
Om månen ander sitt lopp kring jorden befinner sig på en rät linje
mellan solen och en punkt på jordytan, inträfiar en solförmörkelse. Mån’
förmörkelse inträffar varje gång månen fullständigt eller delvis inträder
i jordens skugga. Månförmörkelse kunna vi givetvis ej få atan vid
fullmåne och solförmörkelse endast vid nymåne. Förmörkelserna återkomma
I nära samma ordning efter en tid av 18 år, 11 dagar och S timmar. Denna
tid kallas Saros-perioden.
Är 1933 inträffa två förmörkelser, båda i solen, av vilka den ena blir
synlig i vårt land. Denna förmörkelse år ringformig men i Sverige synlig
som partiell. Den inträffar den 21 augusti, bärjar i Stockholm kl. 4« f m
och slutar kl. 5j3 f. m. samt omfattar O.r? av soldiametern.
Årstiderna. Vårdagjämning 21 mars, sommarsolstånd 21 juni,
Höstdagjämning 23 september, vintersolstånd 22 december
36
Solens upp- och nedgång.
Luleå
Härnäs. II
Göteb. 1
Lund |
O
Lat. 65°i
Lat 62°J Lat 57*jj
Lat 55°.7
Upp Ned
Upp j Ned || Upp | Ned |
Upp| Ned |
Jan. 1
9.57
1.11 9.33
2.20 8.58 3.33 8.39
%m\
» 11
9ji
1-44 i 9.11
2.42 8JI 3.49 8.34
3471
1 » 21
9.6
2.23 841
3.9 8.33 4.9 8.22
4.15
Febr. 1
8.»
3.2 8i|
3.43 8.is| 4jt| 8.4
448
» 11
7.54
3.39
7.S3
4.13
7.56 4.53 7.44
5.0
> 21
741
4.M
7.22
4.43
Im 5.22 |l 7.2i
5.22
Mars 1
6.48
4.42
6.S6
S.«
7.» 5.4ir 7.2
549
» 11
6.30
5.15
6.24
5.35
6.43 6.3 6.36
6, o
» 21
5.33
5.47 540
6.1
6.151 6.25 6.10
6.20
April 1
44t
6.22
5.13
6.33
5.44 6.49 5.42
6.42
> 11
4.13
6.54
4.40
7.0
5.17 7.ii 5.1»
7.2
» 21
3.35
7.27
4.7
7.29
4.50 7.33 : 4.51
7.21
Maj 1
2.58
8.1
3js
7.57
4.25 7.551 4.28
7.42
» 11
2.20
8.38 3. 5
8.26
4. 2 8.17 4. 7
8.1
* 21
1.43
9.15 247
8.54
3.12 8.37 3.49
820
i Juni 1
1.4
947 2.12
9-21
3.25 8.56 3.31
8.36
i » 11 II Os
inj2 fl i.m
9.49
3.16 9. 8 3.27
8.17
> 21 O.it
10.50 1 1.51
9.49
3.14 9.14 3.25
8.51
Juli 111 0 ji
10.36 1.58
9.44
3.19 9.12 : 3 JO
842
» 11 1.5
10.5 g 2.i6
9.29 |
3.30 9.1 3.43
8.14
» 21 l.cl 9.» 11 2m
9.7
3.46 8.49 3.54
842
Aug, 11 2m
8.49 11 3.10
847
4.8 8.28 4.13
8.12
r 11 2.59
8.U
3js
8.7 4.28 8. il Km
741
» 21 ! 3.33
7.34
4.6
7.35 4.50 7.39 KM
7.28
1 Sept. 1 4.9
6.52
4.36
lM\ 5.13 7.10 5.13
7.i
» lill»
6.14 1 5. 3
6.251 Sm 6m I 5,32
6.35
» 21 S.li
5.36 | 5.8
5.52 1 5.55 6.14 | 5.51
6.9
Okt. 1 Sa
4.59
5.56
5.1B i 6*1*1 5.46 II 6.10
5.43!
> 11
6.11
Km
6.74
Km]
648 5.19 640
5.17
» 21
6.47
3.44
6.H
4.1»
7. 1 4.52 641
4.(2
Not. 1
7.»
3.4
7.24
349!
746 445 7,14
’4.27
» nu 8.1
2.29| 74»
3.10 1 7.49 4. 3 || 735
! 4.7
i » 21II 8j>
1.55 8.24
2.44 8.12 3.44 IM
340
1 Dec. 1’ 9.ii
1.26 8 51
2.23 ] 8.32 3.30 8.14
3.38
i » 11 äss
l.«|l 9J2
2.10 8 47 | 3.23 1 8.20
| 342
1 » 21
Ho..
0.57
1 9J4
2..|
8471 %M
II 847
343
Midsommardagens
längd.*
Dai-
Pol-1 ,PaÉ- 1 Pol-1
längd t
böjd »ngd hojd
124
6°
18.0
57°
13.0
15
19.0
60
13.5
22
20.0
62
14.o
29
21.o
64
144
35
24.0
66
154
40
1 mån.
67
15j
44
2 »
69
16o
48
3 »
72
164
51
4 » 77 1
17.0
53
S » 83
1 174
55
6 •
89 |
" Uppgifterna i denna
tabell galla solens övre rand,
medan tiderna för upp- och
nedgång äro beräknade för solens
medelpunkt. 1 bada fallen har
hansyn tagits till strålbrytningen
i jordens atmosfär. Vid
ekvatorn är den längsta dagens
Ungd ungefar is* 7»"; vid
nordpolen dröjer solen sex månader
och omkring 7 dygn ovan
horisonten.
Meteorologiska tecken.
O Solsken.
• Regn.
"3f Snö.
I~£ Aska med blixt
Aska utan blixt.
< Kornblixt.
A Hagel.
^ Trindsnö.
= Dimma.
__ Markdimma.
= ’■■ Vätande dimma.
-^-Dagg.
1—» Rimfrost.
V Rimfrost på träd o.
buskar; dimfrost.
CO Glattis eller isbark.
-f* Snöyra.
*— Isnålar.
_J>" Storm.
_~J>> Stark vind.
SI Snötäcke.
(g Solgård,rad.öv.20*.
Q Ring kring solen,
radie 6—15".
07 Mångård.
vy Ring kring månen.
*– Regnbåge.
■^vNorrsken.
°° Solrök.
^| Zodiakalljus.
N - nord, E — ost (eng. easf), S — syd, \C - väst; n - (föregående)
natten, am (ante meridiem) = förmiddagen, m — middagen, pm (post
meri-diem) — eftermiddagen. Bokstäverna a, p, n användas dessutom för att
beteckna tiden mellan resp. första och andra, andra och tredje samt tredje
och första observationsterminerna; i Sverige betecknar m även tiden
mellan middag och andra observationsterminen. Exponenterna ° och 2
efter ett tecken ange, att fenomenet varit mycket svagt eller mycket starkt.
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
